Colleget äger fastigheter i centrala Cambridge, på Bateman Street och Thompson's Lane, och på Wychfield-tomten intill Fitzwilliam College, där det mesta av högskolans idrottsaktiviteter äger rum. Mary Hockaday utnämndes till rektor i maj 2022 och tillträdde tjänsten i september samma år.
William Bateman, biskop av Norwich, grundaren av Trinity Hall CollegeEn etsning av colleget utfört av David Loggan 1690
Grundandet
Den förödelse som orsakades av digerdöden i England på 1340-talet inkluderade förlusten av kanske hälften av befolkningen. Biskop Bateman själv förlorade nästan 700 av sina församlingspräster, så hans beslut att grunda ett college var förmodligen centrerat kring ett behov av att återuppbygga prästadömet. Platsen som Bateman valde var den ursprungliga platsen för Gonville Hall, som hade grundats tre år tidigare, men som hade det svårt ekonomiskt. Batemans klerikala mål för Hall återspeglas i grundandet av 1350, när han förklarade att skolans mål var "främjandet av gudomlig tillbedjan och av kanonisk rätt och civilvetenskap och ledning av samväldet och särskilt av vår kyrka och stift Norwich." Detta ledde till att skolan blev särskilt stark inom juridiska studier, en tradition som har fortsatt genom århundradena.
Till en början var alla högskolor i Cambridge kända som "Halls" eller "Houses" och ändrade senare sina namn från "Hall" till "College". Men när kung Henrik VIII grundade Trinity College intill blev det klart att Trinity Hall skulle fortsätta att vara känt som en Hall. Den nya stiftelsens namn kan ha varit ett straff för skolans rektor Stephen Gardiner, som hade motsatt sig kungens omgifte och hade stått ut med att en stor del av skolans mark konfiskerades. Det är fel att kalla det Trinity Hall College, även om Trinity Hall college (gemener) är korrekt. En liknande situation hade rått en gång tidigare när kung Henrik VI grundade King's College (1441) trots att King's Hall (grundat 1317) existerade. King's Hall inkorporerades senare i grundandet av Trinity College 1546.
Trinity Hall hade, förutom att ha ett kapell, också gemensam användning av Church of St John Zacharias med Clare Hall, tills kyrkan revs för att möjliggöra byggandet av King's College på 1400-talet. Efter detta fick skolan tillgång till den närliggande kyrkan St Edward, King and Martyr på Peas Hill, en förbindelse som kvarstår än i dag.
Batemans prästerliga mål för Hallen återspeglas i grundandet 1350, då han uttalade att collegets mål var "att främja gudstjänst samt kanonisk och civil vetenskap samt styrning av samväldet och särskilt vår kyrka och stift Norwich". Detta ledde till att skolan blev särskilt stark inom juridikstudier, en tradition som har fortsatt genom århundradena. Av professorerna i civilrätt mellan 1550 och 1600 var fyra vid Trinity Hall, och från 1666 till 1873 innehade två rektorer och tio fellows professuren utan avbrott. Före 1856 var åtta dekaner och ungefär lika många domare Hall-män.
Den dåliga donationstillgången och kravet på att studenter skulle studera juridik ledde till att skolan antog få studenter. Nedläggningen av kanoniska rättsfakulteten 1536 hjälpte definitivt inte situationen. Från 1544 under nästan 300 år steg antalet inskrivna varje år aldrig till tio och var i genomsnitt omkring fem, vilket var lägre än vid något annat Cambridge-college mellan 1565 och 1720.
1500- och 1600-talet
Colleget undvek med nöd och näppe sammanslagning med Clare College 1548–49. Den kungliga kommissionen föreslog bildandet av ett nytt College of Civil Law ur de gemensamma intäkterna från Clare och Trinity Hall. Den övergavs dock av tidens oro och biskop Nicholas Ridleys betänkligheter, som kände skuld över utsikten att upplösa Hugh Latimers college.
Under engelska inbördeskriget var Thomas Eden (rektor 1625–45) en stark anhängare av parlamentet och undertecknade det avtal som säkerställde att fellows och college överlevde den turbulenta perioden oskadda. Efter restaurationen höll sig skolan borta från politiska kontroverser.
1800-talet
Den polskfödde violinistvirtuosen George Bridgetower, en av sin tids mest berömda musiker, studerade vid skolan och tog en kandidatexamen i musik 1811. Han var en av universitetets första svarta studenter. Han hade en långvarig vänskap med Charles Hague, fellow vid Tinity Hall och Cambridge Professor of Music, och uppträdde på över 15 offentliga konserter organiserade av Hague i Cambridge mellan maj 1795 och juni 1811. Hans examensövning var en hymn som framfördes med full orkester och kör i St Mary the Great den 30 juni 1811. Universitetet har ett uppsatspris i hans namn sedan 2022, som delas ut vid en årlig ceremoni i Bridgetower Room i Trinity Hall.
År 1831 sålde Trinity Hall 38 tunnland mark till universitetet i utbyte mot £ 2210 och 7 tunnland universitetsmark som blev Bateman Street och Norwich Street. Universitetet planerade att använda denna mark för att flytta Botaniska trädgården till dess nuvarande plats, men tvister inom universitetet om trädgårdens betydelse och ekonomi gjorde att de först återuppbyggdes på den nya platsen 1846.
Inrättandet av Law Tripos 1854, den fullständiga revideringen av collegets stadgar 1860 och 1881 samt det energiska handledarskapet av Henry Latham (1855–85) samverkade för att omvandla skolan. En stark tradition av juridiska studier bevarades, och romersk rätt var fortfarande framträdande i Law Tripos, men individuell strävan efter olika ämnen uppmuntrades. Skolans liv blev mer välorganiserat. Enskilda personer hade deltagit i de tidigaste tävlingarna på floden; nu började colleget ägna sig åt kampen om rektorskapet. Antalet fellows ökade; och antalet grundutbildningsantagningar, inklusive en hel del från utlandet, ökade snabbt från ett genomsnitt på cirka 12 runt 1850 till ett genomsnitt på nästan 70 runt 1890, då Trinity Hall under en kort tid blev universitetets fjärde största college.
Modern tid
Ingången från Trinity Lane
Det totala antalet elever mellan första och andra världskriget hölls medvetet runt 220. Dessa var utvalda män, och den akademiska nivån steg snabbt. En ytterligare ökning blev nödvändig under åren efter 1945, med cirka 270 studenter, utöver ett större antal forskarstuderande än tidigare. Trinity Hall blev en av de medelstora collegen, som skiljde sig lite från andra i konstitution, men behöll en stark tro på sin individuella tradition. Colleget fick några viktiga donationer, vilket gjorde det möjligt att nästan fördubbla lokalerna. På 1980-talet förbättrades skolans akademiska prestationer avsevärt. Den innehade förstaplatsen i tabellen över Tripos-förstaplatser i alla ämnen för första gången i skolans historia under fyra av sex år mellan 1981-86.
Efter att universitetets stadgar ändrades 1965 ändrade även skolan sina stadgar 1967 för att tillåta antagning av kvinnor. De första kvinnliga fellows valdes 1975, de första kvinnliga utexaminerade 1976 och de första kvinnliga grundutbildningsstudenterna 1977, vilket gjorde Trinity Hall till det sjätte helt manliga college som antog kvinnor. Den första kvinnliga rektorn Mary Hockaday valdes 2022.
Anklagelser om sexuellt ofredande 2015–2020
Under 2019 och 2020 utlöste skolan internationella rubriker efter att ha rapporterat om anklagelser om sexuella övergrepp. År 2015 lämnade 10 studenter in formella klagomål om verbala sexuella trakasserier av Peter Hutchinson, en collegelärare. Som svar ombads läraren att definitivt dra sig tillbaka från vidare undervisning och från att delta i sociala evenemang där studenter kunde vara närvarande. Men på grund av ett påstått fel av skolan 2017 blev läraren inbjuden till ett collegeevenemang som studenter deltog i, i strid med det tidigare avtalet. En oberoende granskning av ärendet följde.
År 2019 godkändes ett formellt avtal om vilka evenemang Hutchinson kunde delta i av den styrande kretsen, men han förblev emeritus fellow vid skolan. Detta resulterade i ytterligare protester från studenter och alumner och senare avgick Hutchinson.
I februari 2020 hävdade en Tortoise Media-utredning att William O'Reilly, den tillförordnade Senior Tutor, allvarligt hade misskött en disciplinär process av en student som han hade en "nära relation" med, som var föremål för flera anklagelser om sexuella övergrepp. Tortoise rapporterade att O'Reilly själv hade vittnat å studentens vägnar vid de disciplinära förhören om övergreppen. Under denna disciplinära process blev O'Reilly dessutom själv föremål för ytterligare en anklagelse om sexuella övergrepp, som han förnekade. Tortoise rapporterade att skolans rektor Jeremy Morris hade fått kännedom om anklagelserna mot O'Reilly, men hade tillåtit honom att fortsätta undervisa i ytterligare fem månader och övervaka studenternas disciplinära process tills klagomålen utreddes av polisen. Tortoise hävdade att vid tidpunkten för publiceringen hade ingen formell utredning gjorts av detta klagomål och inga skyddsåtgärder hade vidtagits.
I februari 2020 kom Morris och O'Reilly överens om att "ta ett steg tillbaka" från sina roller på college i väntan på utredning. I mars 2020 godkände det styrelsen en omedelbar oberoende extern utredning av collegets hantering av alla anklagelser som tagits upp och frågor som det hänvisas till i Tortoise-artikeln, under ledning av juristen Gemma White. Utredningen rekommenderade Trinity Hall att överväga disciplinära åtgärder mot Morris i samband med hans hantering av en anklagelse. Morris avgick som rektor i augusti 2021.
I september 2022 offentliggjorde skolan Whites rapport tillsammans med ett svarsdokument som angav de åtgärder som hade vidtagits för att förbättra institutionens strukturer och kultur.
Rekryteringskontrovers 2026
År 2026 rapporterade The Guardian att skolan avsåg att rikta in sig på 50 privatskolor, främst i sydöstra England för studentrekrytering, för att förbättra "kvaliteten" på sökande och förhindra "oavsiktlig diskriminering" mot privatutbildade sökande. Sutton Trust, en utbildningsorganisation som syftar till att förbättra social rörlighet, beskrev policyn som "chockerande", medan Lee Elliot Major, professor i social rörlighet vid University of Exeter, sade att den innebar ett "vidgat deltagande eftersom studenter är akademiskt underlägsna", Collegerektorn Mary Hockaday bad om ursäkt för formuleringen men sade att colleget "inte har ändrat sin antagningspolicy eller sitt åtagande att utöka deltagandet".
Byggnader
Inre gårdenJerwood Library i Latham Court ligger vid floden Cam bredvid Garret Hostel Bridge.
Innergården
Officiellt tillstånd att börja förvärva mark och hus beviljades av kung Edvard III i februari 1350. Det är troligt att de redan ägde ett hus, eftersom den första fastigheten inte köptes förrän i november 1350 när biskop Bateman betalade £ 300 till priorn i Ely för mark och ett hus som tidigare hyste munkarna i Ely som studerade i Cambridge. Fyra år senare köptes ett hus och mark från John Drax, som utgjorde nordöstra hörnet av Front Court. Skolan fortsatte att förvärva små marktomter, och den nuvarande storleken på Central Site nåddes år 1544, förutom en liten markbit i nordvästra änden som förvärvades 1769.
Byggandet pågick under februari 1352, då kungligt skydd gavs till 'Richard de Bury och andra snickare' för att transportera timmer till platsen; och både östra sidan av innergården och hallen på västra sidan färdigställdes före 1374, då ett kontrakt skrevs för internt snickararbete på resten av västra sidan och troligen på norra sidan. När den var färdig var innergården större än någon av sina föregångare. De medeltida byggnaderna är oförändrade, men moderniserades och kläddes om i Portland- och Ketton-sten under 1700-talet.
Kapellet
Kapellet fick bygglov 1352 och byggdes i augusti 1366, när påven Urban V gav skolan tillstånd att fira den heliga mässan där. Dess nuvarande inredning härrör från renoveringen 1729–30; Lloyd lät flytta redan existerande gravar till Ante-Chapel och dekorerade väggarna med paneler och taket med tidigare rektorers vapensköldar. Kapellet utvidgades österut 1864, under vilket den ursprungliga piscina upptäcktes och gömdes bakom en hemlig dörr. Målningen bakom nattvardsbordet är Maso da San Frianos Salutation, inlånad från Fitzwilliam Museum 1957 och ersätter en tidigare målning av Giacomo Stella.
Matsalen
Matsalen byggdes om av Lloyd på liknande sätt som kapellet, med putsade väggar som ersattes av paneler och medeltida bjälkar av barocksniderier. Ett stort porträtt av Lloyd dominerar väggen bakom det höga bordet; Lloyd påstås ha gjort den omöjlig att avlägsna, så att hans representation aldrig kan raderas från skolan.
Bibliotek
Collegebiblioteket byggdes i slutet av 1500-talet, med tillstånd av Elizabeth I och troligen under Thomas Prestons tid som rektor, och används nu främst för förvaring av skolans manuskript och sällsynta böcker. Det är ett av de få kvarvarande kedjade biblioteken som finns kvar i landet. Det nya Jerwood Library med utsikt över floden öppnades av Geoffrey Howe 1999 och förvarar skolans moderna boksamling.
Trinity Hall's boat club grundades 1827 och har haft en lång och framstående historia; särskilt från 1890 till 1898, då colleget stannade som Head of the Mays i 33 dagar i sträck, vilket är än i dag det längsta kontinuerliga försvaret av en enda klubb av Bumps headship. Colleget vann alla utom en av tävlingarna i 1887 års Henley Royal Regatta, vilket gjorde det till det mest framgångsrika Cambridgecollege i Henleys historia. Det nuvarande båthuset, byggt 1905 till minne av Henry Latham, ligger vid floden Cam, en kort promenad från skolan.
Hesperides
Trinity Halls litterära sällskap Hesperides grundades 1923 av Neil McLeod Innes med avsikt att diskutera litterära och konstnärliga ämnen. Sällskapet är uppkallat efter 1600-talspoeten Robert Herricks inflytelserika verk och var under de första åren värd för T. S. Eliot, John Boynton Priestley och Nikolaus Pevsner vid sina olika middagar och tillställningar. En del gamla hesperidéer har blivit ökända, däribland ingen mer än Donald Maclean, en spion och medlem av Cambridge Five. Hesperiderna upplöstes 1976, men återgrundades 2020 för att uppmuntra litterär verksamhet efter covid-19-pandemin. Bland talarna finns Trinity Hall-alumnerna Nicholas Hytner och Sophie Winkleman.
Galleri
Panoramavy över Latham Lawn och de omgivande byggnaderna
↑Malden, Henry Elliot (1902). Trinity Hall or, The college of scholars of the Holy Trinity of Norwich, in the University of Cambridge, London: F.E. Robinson, p. 84
↑Wright, Josephine R.B.(January 1980).”George Polgreen Bridgetower: An African Prodigy in England 1789–99”.The Musical Quarterly66(1): sid.65–82.
↑Willis, R. & Clark, J. W. (1886) The Architectural History of the University of Cambridge, and of the colleges of Cambridge and Eton. Cambridge: University Press. vol 1. pp.210-214
↑Malden, H. E. (1902) Trinity Hall, or, the College of scholars of the Holy Trinity of Norwich in the University of Cambridge / by Henry Elliot Malden. London: F. E. Robinson. p.32
Tryckta källor
The Hidden Hall: Portrait of a Cambridge College, Peter Pagnamenta, ISBN 1-903942-31-4
Trinity Hall: The History of a Cambridge College, 1350-1975, Charles Crawley, ISBN 0-9505122-0-6
Warren's Book (Ed. 1911 by A.W.W.Dale)
Trinity Hall or, The college of scholars of the Holy Trinity of Norwich, in the University of Cambridge, Henry Elliot Malden. (1902). London: F.E. Robinson.
,_by_Daniel_Mytens.jpg)
.png)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_09.jpg)
