
Oxbridge är en teleskopord av universiteten i Oxford och Cambridge, de två äldsta, rikaste och mest prestigefyllda universiteten i Storbritannien. Termen används för att hänvisa till dem kollektivt, i motsats till andra brittiska universitet, och mer allmänt för att beskriva egenskaper som påminner om dem, ofta med implikationer av överlägsen social eller intellektuell status eller elitism.
Även om båda universiteten grundades för mer än åtta århundraden sedan, är termen Oxbridge relativt ny. I William Makepeace Thackerays roman Pendennis (publicerad 1850) går huvudpersonen på det fiktiva Boniface College, Oxbridge. Enligt Oxford English Dictionary var den första dokumenterade användningen av ordet av Virginia Woolf, som citerade William Makepeace Thackeray och refererade till det i sin essä "Ett eget rum" från 1929. Termen användes i Times Educational Supplement 1957, och året därpå i Universities Quarterly.
När universiteten expanderar kallas de nästan alltid för "Oxford och Cambridge", den ordning i vilken de grundades. Ett anmärkningsvärt undantag är Tokyos Cambridge and Oxford Society; Detta beror troligen på att Cambridgeklubben grundades där först, och dessutom hade fler medlemmar än sin motsvarighet i Oxford när de slogs samman 1905.

Förutom att vara ett samlingsbegrepp används Oxbridge ofta som en förkortning för egenskaper som de två institutionerna delar:

Ordet Oxbridge kan också användas nedsättande: som en beskrivning av social klass (med hänvisning till de professionella klasser som dominerade intaget till båda universiteten i början av 1900-talet), som en förkortning för en elit som "fortsätter att dominera Storbritanniens politiska och kulturella etablissemang" och en föräldraattityd som "fortsätter att se brittisk högre utbildning genom ett Oxbridge-prisma", eller att beskriva en "tryckkokare"-kultur som lockar till sig och sedan misslyckas med att stödja överpresterande "som är sårbara för en sorts självförvållad stress som alltför ofta kan bli outhärdlig" och högtflygande statliga skolelever som tycker att "det är mycket svårt att klara av arbetsbelastningen när det gäller att balansera arbete och liv" och "känner sig socialt utanför [deras] djup".
Sutton Trust hävdar att University of Oxford och University of Cambridge "rekryterar" oproportionerligt mycket från åtta skolor (Westminster School, Eton College, Hills Road Sixth Form College, St Paul's School, Peter Symonds College, St Paul's Girls' School, King's College School, and Magdalen College School). De undersökte publicerade antagningsdata från 2015 till 2017 och fann att av de 19 851 platserna under de tre åren stod de åtta skolorna för 1 310, medan 2 900 andra skolor med historiskt få antagningar till Oxbridge stod för 1 220.
Andra teleskopord har myntats som utvidgar termen Oxbridge, med olika grader av igenkänning:
Termen Loxbridge används också för att referera till den gyllene triangeln mellan London, Oxford och Cambridge. Det antogs också som namnet på den konferens om antik historia som nu är känd som AMPAH.
Doxbridge är ett annat exempel på detta, med hänvisning till Durham, Oxford och Cambridge. Doxbridge användes också för en årlig intercollegeidrottsturnering mellan några av högskolorna i Durham, Oxford, Cambridge och York.
Woxbridge är namnet på den årliga konferensen mellan handelshögskolorna i Warwick, Oxford och Cambridge.
När University of St Andrews toppade 2023 års rankning av brittiska universitet i The Guardian, fick de tre bästa institutionerna beteckningen Stoxbridge för att återspegla den nya ordningen.
Thackerays Pendennis, som introducerade termen Oxbridge, introducerade också Camford som en annan kombination av universitetsnamnen – "he was a Camford man and very near got the English Prize Poem" – men denna term har aldrig nått samma grad av användning som Oxbridge. Camford används dock som namn på en fiktiv universitetsstad i Sherlock Holmes-berättelsen Den krypande mannen (1923).
| ||||||||||||||||||||||||||