| Havets indelningar | |
| | |
| Världshaven | |
|---|---|
| Stilla havet · Atlanten · Indiska oceanen · Norra ishavet · Södra ishavet | |
| Klimatzoner | |
| Polära hav · Subpolära hav · Tempererade hav · Subtropiska hav · Tropiska hav | |
| Marina miljöer | |
| Pelagial | Havets fria vattenmassa. |
| Benthal | Havsbottnen med sediment och bottenlevande organismer. |
| Marina regioner | |
| Neritisk region | Vatten över kontinentalsockeln. |
| Oceanisk region | Vatten utanför kontinentalsockeln. |
| Pelagiska djupzoner | |
| Epipelagial | 0–200 m |
| Mesopelagial | 200–1 000 m |
| Batypelagial | 1 000–4 000 m |
| Abyssopelagial | 4 000–6 000 m |
| Hadalpelagial | Över 6 000 m |
| Ljuszoner | |
| Eufotisk zon | Tillräckligt ljus för nettoproduktion genom fotosyntes. |
| Dysfotisk zon | Svagt ljus, otillräckligt för nettoproduktion. |
| Afotisk zon | Inget solljus når zonen. |
| Bentiska zoner | |
| Supralitoralzon · Intertidalzon · Sublitoral · Bathyal · Abyssal · Hadal | |
| Bottentopografi | |
| Kontinentmarginalen | Kontinentalsockel · Kontinentalsluttning · Kontinentalfot |
| Djuphavsbottnen | Djuphavsslätt · Djuphavsgrav · Mittoceanisk rygg · Undervattensberg |
| Världshavet omfattar fem oceaner och delas även in efter klimatzoner, djup och ljusförhållanden. Havsmiljön omfattar pelagialen (vattenmassan) och benthalen (havsbottnen). Pelagialen indelas i neritisk region och oceanisk region, djupzoner och ljuszoner, medan benthalen indelas efter djup och läge. Djupgränserna är ungefärliga och ljuszonernas utbredning varierar med vattnets klarhet och partikelhalt. | |
Sublitoral är den bentiska zon som sträcker sig från lågvattenlinjen till kanten av kontinentalsockeln. Zonen är vanligen belägen från vattenytan ned till omkring 200 meters djup och motsvarar i huvudsak havsbottnen inom neritisk zon. Den kallas även subtidal zon, även om begreppen inte alltid används helt likvärdigt.
Zonen är permanent täckt av vatten, till skillnad från litoralen, som regelbundet torrläggs genom tidvatten. Ljusförhållandena varierar med djup, vattnets klarhet och mängden partiklar i vattenmassan. I de grundare delarna kan tillräckligt mycket ljus nå bottnen för att möjliggöra omfattande fotosyntes hos makroalger och sjögräs.
Sublitorala bottnar uppvisar stor variation i bottensubstrat och biologiska samhällen. På hårda bottnar förekommer bland annat kelpskogar och andra algsamhällen, medan sand- och lerbottnar kan hysa nedgrävda musslor, havsborstmaskar och andra sedimentlevande organismer. Även sjögräsängar förekommer i grunda delar av zonen.
Sublitoralens nedre gräns sammanfaller ungefär med kontinentalsockelns kant, men det faktiska djupet varierar geografiskt. Där havsbottnen övergår i kontinentalsluttningen börjar den bathyala zonen.