Efter en paus är Månadens uppdrag sedan i maj månad tillbaka. Saknar du idéer på något att redigera finns ett antal uppdrag listade där. Det går även att lista uppdrag för andra att fixa.
Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
För att begära granskning av utkast till artiklar i arbetsytor/sandlådor som ännu inte publicerats hänvisas till Wikipedia:Utkastgranskningar
söndag 22 november Wikipedia-dagen "Du får träffa människorna bakom Wikispeech och höra hur arbetet faktiskt går till. Du möter organisationer som arbetar med digital tillgänglighet, som Dyslexiförbundet, Afasiförbundet och FUB. Och du träffar andra som delar din bild av vad internet kan vara" - Salgo60 (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 17.18 (CEST)
Jag har varit djärv och skapat sidan WP:Artikelgranskningar - utkastWP:Utkastgranskningar (förkortning: WP:UG) som en uppsamlingsplats för önskemål om granskningar av utkast. Det finns inga krav på att bidra till denna verksamhet, men om alternativet är publicering av svaga artiklar i artikelrymden med därpå följande raderingar, flyttar, engagerade diskussioner osv så kanske denna plats kan vara en lämpligare och fredligare födelseplats för svaga artiklar. / ANHN✎ 18 september 2026 kl. 10.14 (CEST)
Mycket bra, det gör livet enklare för mig som patrullerare. Återkoppling är enkelt göra nu, medan förut behövde jag bedöma om flytt, radering, tillfixning, mallning samt ändå en återkoppling Yger (diskussion) 18 september 2026 kl. 10.22 (CEST)
Tack! /Julle (disk.) 18 september 2026 kl. 14.03 (CEST)
Tack för initiativet! Jag iw-länkade igår projektsidan, så den synkar med en:Wikipedia:Drafts och ett antal andra wp-versioners liknande projekt. Kanske kan man se det här som ett tecken i tiden, att vi nu har behov av denna funktion (såsom enwp fick sitt behov för länge sedan). --Paracel63 (diskussion) 23 september 2026 kl. 14.51 (CEST)
På svwp använder vi inte (väl?) Drafts/Utkast-namnrymden, så det är kanske inte helt identiskt (men, men…). Det kan också nämnas den här hjälpsidan. --Paracel63 (diskussion) 23 september 2026 kl. 14.54 (CEST)
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Jag vill bara notera att WP:UG rullar på och till dags dato (2026-10-16) redan har avverkat och arkiverat 16 förfrågningar, där många efter lite TLC (Tender, Love and Care) resulterat i publicerade artiklar, och några förfrågningar blivit vänligt och fredligt bemötta med info om framförallt tveksam relevans. På liknande sätt finns idag (2026-10-16) 6 förfrågningar i olika stadier på huvudsidan WP:UG. Du som känner dig hågad är välkommen att bidra med att bedöma utkast och kanske åtgärda brister för att möjliggöra publicering, alternativt ge motivering varför utkastet inte platsar i svwp. / ANHN✎ 16 oktober 2026 kl. 11.01 (CEST)
Mallen hanterar inte som alla andra mallar språkkoder (språk=en). Vilket påpekats i Malldiskussion:Pressmeddelanderef. Den hanterar inte heller datum i formen XXXX-XX-XX bra, då den lägger in ordet "den" innan. ((Alla sådana användningar torde vara en styggelse.))
PS. Finns särskilt hjälpforum för mallar? Nämn isåfall i toppen här på Bybrunnen. Ponken (diskussion) 28 september 2026 kl. 21.47 (CEST)
Möjligheten att använda språkkoder i parametern språk och få dessa översatta till språknamn på svenska är nu införd i {{Pressmeddelanderef}}. Se till exempel not nummer 8 i artikeln Ingvar Carlsson.
En bekant säger att hen förut ofta sökte info på Wikipedia, men numera nästan aldrig sedan sökmotorerna börjat ha AI-funktionen. Kanske detta mönster är vanligt. Hur ser besöksstatistiken ut? Minskar den? -- Hjordmån (diskussion) 30 september 2026 kl. 08.01 (CEST)
Den officiella statistiken stöder ej detta, se här de senaste två åren utan sprider Dessutom kommer de fakta AI visar upp från Wikipedia. Statistiken är dock ifrågasatt. Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 08.16 (CEST)
I vilken utsträckning vet man om den statistik som länkas till på ett par ställen ovan är människor som gått in på, och hur många som är Googles indexeringsrobotar samt olika AI? --Hjordmån (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.34 (CEST)
Botar (spiders) är exkluderade i urvalet, men det är ändå en fråga om träffarna avser människor. Läsningar per sida brukar anses mer befriade från Datorlistade sidor. Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.52 (CEST)
Ännu mindre stökig blir statistiken om man bara tittar på trafik från mobiler (som ännu inte verkar ha "smutsats ner" av den ökade skrapningen). Då är det en klart sjunkande trend från en topp för ungefär tre år sedan. ♥Ainalidiskussionbidrag 30 september 2026 kl. 11.08 (CEST)
Kompletterar Ainalis diagram med ett liknande, mobilvisningar men enbart för svwp, samt utsträckt till 2020. / ANHN✎ 30 september 2026 kl. 11.39 (CEST)
Jag tittade på statistiken för fyra ofta besökta artiklar om grundämnen. För dessa artiklar är det en tydlig läsårsrytm, vilket jag tolkar som besök av skolelever. Över en längre period, juli 2015 till augusti 2026, ser man dels en plötslig minskning cirka 2021, dels en stadigt nedåtgående trend efter 2021. Kan sättet att samla statistik ha ändrats 2021? Plumbum208 (diskussion) 30 september 2026 kl. 11.26 (CEST)
Intressant är också den kommentar, som några yngre besökare uttryckte på Bokmässan: "Wikipedia är bättre än AI". Vad de avsåg var att de inte litade på de AI-sammanfattningar, som sökningarna ger, utan ansåg att Wikipedias innehåll är mer trovärdigt och ger mer innehåll. Historiker (diskussion) 30 september 2026 kl. 22.05 (CEST)
Själv klickar jag direkt på Wikipedia-länken som AI-sammanfattningen (högst upp i sökresultatet) visar, medan andra jag känner litar mer på AI-sammanfattningen. Det är också olika när de går in på Wikipedia-länken, om det är viktigt brukar de gå in på Wikipedia, annars nöjer de sig med AI-sammanfattningen. FeatherlessCat (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 18.22 (CEST)
Vilken roll får Wikipedia när människor inte längre behöver besöka Wikipedia för att använda Wikipedia
Kanske ska man vända på frågan: Vilken roll får Wikipedia när människor inte längre behöver besöka Wikipedia för att använda Wikipedia?;-)
Det kan mycket väl bli så att Wikipedia får färre direkta läsare samtidigt som innehållet blir viktigare än någonsin.
En del av det intressanta med dagens AI-utveckling är att sådant där det finns tydliga sätt att kontrollera om ett svar är rätt går snabbt framåt. Inom matematik fungerar exempelvis reinforcement learning, RL mycket bra, eftersom modellen kan få tydlig återkoppling på om en lösning fungerar eller inte.
Kanske kan man se Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons som delar av ett slags öppet facit eller verifieringslager för kunskap.
Wikipedia 1.0: människor skriver för människor.
Wikipedia 2.0: sökmotorer indexerar Wikipedia och människor hittar dit via Google.
Wikipedia 3.0: människor och maskiner bygger och underhåller kunskap tillsammans, medan AI-agenter använder Wikimedia som en del av sitt kunskaps- och verifieringslager.
Mitt hopp är faktiskt att AI och problemet med hallucinationer kan skapa ett större fokus på frågor som:
Varifrån kommer faktan?
Är den fortfarande aktuell?
Kan någon verifiera den?
Vem underhåller källan?
Kan ett fel återrapporteras?
Kommer rättningen tillbaka till den gemensamma kunskapsbasen?
Jag funderar en hel del på samma frågor inom friluftsdata just nu: hur en framtida datainfrastruktur kan använda Wikipedia, Wikidata och OpenStreetMap inte bara som webbplatser, utan som öppna byggklossar i ett större kunskapssystem se tankar RL och friluftsliv.
Det säger kanske något om att framtidens kunskapsproblem inte bara handlar om AI-modellerna – utan minst lika mycket om öppna data, identifierare, länkar, API och fungerande kunskapsinfrastruktur. Salgo60 (diskussion) 30 september 2026 kl. 10:14 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhandav DenSportgladeSkåningen.)
Du utgår från att den är minskande, men den utgångspunkten ifrågasätter jag (för svwp). Och vi kan inte föra ett resonamang om vi inte utgår från korrekta fakta. Min egen slutsats är att det går bra för Wikipedia men för mer nyhetsrelaterade ämnen minskar intresset för Wikipedia, och frågan är om vi inte bör acceptera detta och fokusera mer på de encyklopediska ämnena (som vi redan påbörjat på svwp) Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.21 (CEST)
Nix jag utgår egentligen inte från något alls om antalet läsare eller redigerare – det är inte min poäng.
Det jag försöker peka på är något annat: att dagens Wikipedia-ekosystem, med Wikidata som kunskapsgraf/backbone och fritt licensierade bilder i Commons som dessutom kan beskrivas med en:Structured Data on Commons, redan utgör en väldigt stark maskinläsbar kunskapsinfrastruktur som kanske behövs mer än någonsin... Salgo60 (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.32 (CEST)
Det är intressant att vända på frågan, och det väcker ytterligare frågor, som:
Om färre besöker Wikipedia, vad händer med donationerna och möjligheten att finansiera driften?
Om färre besöker Wikipedia, hur värvar vi nya användare för att täcka upp det naturliga bortfallet?
Min kanske naiva tro sedan 2016 har varit att vi borde pusha mycket hårdare för Wikidata och dess utveckling. När jag ser hur relativt få egenskaper Wikidata fortfarande har känns det som att vi ännu inte riktigt har köpt hela idén. I min vision skulle vi snarare ha över 100 000 Wikidata-egenskaper och betydligt mer av Wikipedias kunskap uttryckt som strukturerade, maskinläsbara påståenden.
Om jag förstått det rätt har Wikimedia dessutom haft en betalmodell där vissa aktörer kan få snabbare tillgång till Wikimedia-API. Där finns kanske också en intressant återkopplingsloop: mer strukturerad data gör Wikimedia-data bättre för AI och andra konsumenter, vilket i sin tur kan göra datan ännu mer värdefull och skapa starkare incitament att förbättra den och kanske höja priset...
det vi nu ser inom matematiken är fascinerande. Där finns problem med tydliga svar och en naturlig återkopplingsloop där reinforcement learning fungerar extremt bra. Utvecklingen går så snabbt att det nästan känns som att delar av en hel yrkeskår kan förändras på nolltid.
tyvärr tycker jag vi fortfarande gillar "Strings not Things" alltså textsträngar snarare än identifierade objekt och relationer – för att fullt ut realisera den potential vi faktiskt har som community.
Min test med AI hos Riksarkivet] ser vi hur ineffektiva arkitekt dom har, så är Wikipedia/Wikimedia redan ljusår bättre att gräva kunskap ur.
vore trevligt med mer strukturerad data och att alla drar åt samma håll... kanske det är där framtiden finns mindre fokus på separata textsidor och projekt, och mer på ett gemensamt kunskapslager av identifierade saker, egenskaper och relationer som både människor och AI kan återanvända...
Bara en kort rättelse, Wikimedia Enterprise säljer inte ett snabbare API, men ett API med en Service Level Agreement. ♥Ainalidiskussionbidrag 30 september 2026 kl. 14.15 (CEST)
Tack länk filosofiska hörnet summerar det som du kan fortfarande behöva vänta – men nu finns det ett avtal om hur mycket väntan du kan förvänta dig 😉
Jag vill ju mana till försiktighet med att plocka in AI på wikipedia. Jag skulle ju bli mycket orolig för någon som bara använde AI och aldrig besöka wikipedia längre. Det betyder ju troligen att personen aldrig dubbelkollar AI:s källor som ju oftast går till just wikipedia.
Jag anser att problemen inte bara handlar om hallucinationer i AI-svar. Modellerna har ju klart blivit bättre och hallucinerar mer sällan. Hallucinationer tycker jag egentligen är fel beskrivning på alla problem. Visst, det händer att AI fantiserar ihop personer och orter, men mer vanligt är ju att fantasierna handlar om att AI inte förstår grundläggande koncept, som att två personer som levde 500 emellan varandra inte kan vara identiska, att två platser med samma länder men med samma namn inte kan vara samma plats. Men en stor bidragande orsak till min skepticism är AI:ns vilja att vara till lags och smickra, den försöker ju egentligen inte dupera mig med sina resultat, men det är egentligen det som blir konsekvensen. Jag försökte identifiera en person och konstaterade att varje gång jag framförde argument för en viss identifiering nappade AI och tyckte jag var jättesmart som kom på den kopplingen, när jag framförde argument för en annan koppling ändrar sig AI och tycker jag är jättesmart som kommit på de argumenten. Risken är ju att man fullständigt förlorar sin kritiska förmåga om man tar AI:n på allvar. Den är ju vanligen som sagt alltid utmärkt på att smickra "vilken fantastiskt sällsynt bok du kommit över!", "vilket fantastiskt arkivfynd du gjort!", vilket ju lätt gör att man tenderar att vilja ta till sig svaren även när de är dåligt underbygda. Som sagt, AI har blivit bättre och kan vara mycket användbart, men man kan inte ta något AI säger på allvar utan måste dubbelkolla resultaten. Nu kan ju jag tycka det så mycket jag vill, gemene man kommer ju ändå att göra om de vill, särskilt om man inte har ett källkritiskt sinnelag. Men jag vill gärna varna för oförsiktig användning.FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 07.46 (CEST)
Nyss lyckades AI få för sig att Ericus Fabricius författade en geologisk avhandling med sin svärfar som var vintappare i Stockholm och använde som källa en avhandling som Gerardus Mercators avhandling Atlas sive cosmographiae meditationes de fabrica mundi et fabricate figura. Jag tycker att det känns fel att tala om "hallucinationer", det handlar ju mer att är det så att den inte hittar material på nätet klarar den inte av att dra egna logiska slutsatser. Den kan föra mycket logiska resonemang när den har annat material att bygga på. Men jag kan ju också se att det kommer att kunna bli ett problem framöver - vem vill skriva på wikipedia enbart för att mata AI med algoritmer medan vanliga läsare tar sin information därifrån och ger AI beröm för lösningarna? FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 20.47 (CEST)
AI var inte helt värdelös - den kunde hjälpa mig att hitta en skrift som omtalade en skrift från 1604 som omnämnde Fabricius svärfar. Men det mesta andra blev svammel. AI älskar att spinna ut i långa förklaringar om hur man konserverade änkor på 1600-talet och hur viktigt vintapparämbetet var i Stockholm, men det var ju inte det mina frågor handlade om. Gissningsvis var det mycket lättare att hitta material om. Men jag märker ju att för många okunniga tenderar långa "biutläggningar" av det här slaget att imponera. Det är ju oftast så man känner igen AI-artiklar, de har svårt att hålla sig från "påfågelord" och långa biutläggningar som inte hör till ämnet. Den lyckades hitta att Fabricius hade varit hovpredikant - kanske för att det redan stod på wikipedia även om namnet inte var länkat. FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 20.56 (CEST)
FBQ: Jag var nog otydlig. Jag syftar på processen där AI-aktörer crawlar eller hämtar Wikimedia-innehåll för att förbättra sina dataunderlag – för träning, informationssökning eller kontroll av uppgifter jag tolkar det som reinforcement learning "innebär att en agent lär sig genom att agera och få återkoppling, med målet att maximera sin sammanlagda belöning över tid." Wikipedia och Wikidata kan ge källbelagda uppgifter att kontrollera AI:s svar mot; dessa kontroller kan bidra till återkoppling vid RL-träning, men kräver att även underlagets kvalitet bedöms.
Ditt exempel med Fabricius illustrerar varför dom behöver bättre med strukturerad kunskap: tydligt identifierade personer, relationer, årtal och källhänvisningar. Då finns bättre förutsättningar att kontrollera vem som är vem och upptäcka orimliga kopplingar. Sedan vem som gör vad och hur i denna värd är för mig förvirrande men både människor och maskiner behöver väl underbyggda texter med tydliga källhänvisningar.
går det att tjäna pengar på AI bolagen och ha en fri wikipedia så inte mig emot
får vi som en spinnoff bättre metadata så är ingen gladare än mig...
Styrkor i Wikipedia som jag gissar finns
många kan bidra, ifrågasätta och rätta – kunskap kan granskas oavsett vem som har skrivit.
Wikipedia ger sammanhang och resonemang, medan Wikidata kan knyta identifierade objekt till egenskaper, relationer och källor.
Commons kan koppla bilder till det de föreställer genom strukturerade beskrivningar.
Olika språk, lexem och uttal kan förena hur vi beskriver, skriver och talar om världen.
Vi behöver vara självkritiska: visar vi tydligt vad vi vet, vilken källa som stöder varje påstående och vad som är osäkert?
Kanske är vårt viktigaste bidrag att göra kunskap möjlig att spåra, pröva och förbättra – för både människor och maskiner.
Ja, jag var inte direkt riktad mot dig Salgo, delvis för att jag inte var säker på vad du menade med din vision, delvis för att det var tänkt som ett inlägg riktat mot Hjordmåns ursprungliga och som en varning om varför man kanske inte enbart bör använda AI - även om personen möjligen gör som den vill i alla fall. Jag hade förberett en ytterligare utläggning kring AI:s agerande i går efter att jag skrev det här som jag tycker är viktig, jag upplever att AI ägnar sig åt Cold reading. Fabricius hustrus förra man skall ha ägt hus på en plats i Stockholm, när jag konstaterade att han ägde hus i Stockholm på en annan plats menade AI att det var för att vintappareskrået hade sina lokaler där och började prata om vintapparskrået. På min fråga om det fanns dokument om familjen min fråga igår angav AI att ett förordnande från 1618 reglerade Fabricius förhållande med sina styvsöner. Något sådant fanns inte, däremot ett från 1632. Jag tror inte AI hade angett det om jag inte först redan nämnt att Fabricius hade två styvsöner. Det var ju också ganska rimligt att anta att ett sådant förordnande fanns, annars hade man inte känt till några styvsöner. Mina gissningar, antaganden och vad jag berättat inkorporeras i svaret även när det är helt tokigt.
AI går ju absolut att använda om man är rejält försiktig. Men vi behöver ju fundera kring - vad innebär det här för wikipedia? Hur garanterar vi att människor kontrollerar det AI skapar? Hur får vi människor att fortsätta engagera sig för wikipedia om det är AI-bolag och inte en intresserad allmänhet man lägger sin fria tid på att hjälpa? Förhoppningsvis kommer ju fortfarande arbetet man gör mänskligheten till godo, men då även AI-bolagen. Nu ju det som publicerats på wikipedia hela tiden varit fritt för kommersiell användning, så egentligen är det ju inget nytt, men det blir kanske tydligare att det används. Dessutom handlar det ju om att få människor att även fortsättningsvis upptäcka wikipedia och därmed bli möjliga skribenter, även om många i högre grad hämtar sitt material från AI snarare än här. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 07.40 (CEST)
Jag inser att jag motsade mig själv - jag tror inte AI räknade ut att det är troligt att det fanns ett förordnande. Jag tror att AI letade igenom omnämnande av vintappare och styvsöner på 1600-talet, och påfallande ofta råkade på sådana i förordnanden ur tänkeböckerna, och därför skapade ett sådant dokument, inte självständigt gjorde någon bedömning om det var rimligt. Men, som sagt, beteendet liknar cold reading och det känns som AI är ute att manipulera mig att uppfatta dess påståenden som mer trovärdiga än de är. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 07.47 (CEST)
Och min poäng är att AI skall lära av Wikipedia och betala för det;-)
min känsla är att AI har webscrapat Riksarkivet och men nu efter mycket om och men har dom lyckats få upp en kontroll om det är en männniska som anropar och med den nyaChatGPT plugin kommer AI in och kan navigera med dina frågor, data jag klippte in WIkipedia artikeln sedan fick den leta vidare
annan test jag gjorde med mycket större mängder att kopplaihop SBL med arkiven så klarade den inte leverera...
Ok - intressant. I går när jag först skrev talade jag om Fabricius svärfar. Jag skrev fel i brådskan och tänkte rätta men hoppade över på grund av tidsbrist och att det kanske framgick av senare inlägg att det var hustruns tidigare man jag sökte. Tänkte också att det var en bidetalj men som vi fortsatte på ämnet är det kanske värt att nämna. Jag är inte bra på sökning med prompter. Lite underligt att Chat GPT endast hittar det här dokumentet. Stockholms stads tänkeböcker utgavs renskrivna i bokform runt sekelskiftet 1900 - funderar om det gör att Chat GPT har annat material eller detaljerade innehållsförteckningar att luta sig mot för att hitta just den här tvisten. Jag hann inte granska om det fanns några missuppfattningar, jag skall titra i kväll. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 12.31 (CEST)
Fabricius begärde 1634 taxering av två hus vid Svartmunkegränd som tillhörde styvsönerna och deras far tidigare ägt. Den handlingen hittades inte. Edit: Jag såg nu att det handlade om en begränsad lista av dokument som var tillgängliga via Riksarkivet MCP. Möjligen finns det sedan tidigare kontrollerade transkriptioner. Jag ser att Chat GPT hittade ett dokument till som nämner Fabricius. Den konstaterar att årtalet 1654 som är den datering volymen har hos riksarkivet inte stämmer (det är dateringen på det först inbundna målet), men daterar protokollet till 1636. I själva verket är det från 1628. AI konstaterade ju själv att transkriptionen där inte var toppen, men samtidigt kanske det inte var så viktigt di Fabricius endast var representant för domkapitlet. Men den andre närvarande representantens namn utlästes som U. Joachimör Steninius - det var i själva verket M. Joachimus Iheringius. kyrkoherde i Allhelgona. Men med träning kan den säkert bli bättre. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 16.35 (CEST)
FBQ Jag är ingen specialist på Riksarkivets MCP-integration, men jag tycker upplägget är spännande. Som jag förstår det kan AI-assistenten via Riksarkivets sökverktyg söka i bland annat arkivförteckningar, AI-transkriberade handlingar, digitala bilder och olika register. Det betyder inte att den har fri tillgång till allt arkivmaterial, men sökområdet verkar ändå vara omfattande. Riksarkivet beskriver bland annat sökning i metadata för 80 000 arkiv i NAD, miljontals AI-transkriberade dokumentsidor, digitala bilder och ett trettiotal register och datamängder.
När man låter den söka i stora mängder transkriberat material känns det spännande... min första test med stora mängder SBL profiler så skalade den inte ... Salgo60 (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 19.30 (CEST)
Jag kan tänka mig stora möjligheter. Tänk om du låt säga vill få fram en förteckning på alla tiondelängder som upptar ett visst torp, eller vilka generalmönsterrullor som upptar en viss soldat. Domböcker är ju annars ett område som är enormt tidsödande att gå igenom, så att hitta domar i domboken som berör en viss gård vore ju mycket användbart. Men dels verkar ju läsningen ännu inte vara tillräcklig, dels finns ännu ganska få källor tillgängliga. Jag vet inte heller i vilken grad det krävs att det finns människoskapade register i bakgrunden från början. Jag noterade ju att förutom Stockholms stads tänkeböcker, som ju finns publicerade med orts- och personregister hittades han ju i Svea hovrätts protokoll, jag minns från 1990-talet att det fanns ett register även till dessa domar, jag antar att det underlättar. När det gällde domböcker i övrigt fanns material från särskilt utvalda områden - jag vet inte varför dessa valts ut. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 22.16 (CEST)
tänk att koppla ihop alla arkiv museer... om jag fattar rätt så finns i USA planer på en ingång med america.gov - Salgo60 (diskussion) 3 oktober 2026 kl. 13.02 (CEST)
"The Trump administration launches America.gov, an AI powered website led by US Chief Design Officer Joe Gebbia which intends to allow users to ask questions about the government and country.[262] The site's answers contradict many of President Trump's false claims on subjects such as election fraud, immigration, tariffs, inflation and the president’s signature bill.'"
Japp, det var det jag syftade på. Det du citerar "åtgärdades" ju genom manipuleringen jag nämnde. ♥Ainalidiskussionbidrag 4 oktober 2026 kl. 13.23 (CEST)
@FBQ: Om du vill minska risken att "bli förförd" av allt smicker som ChatGPT med grundinställningen ger i sina svar och du har en profil/konto, kan du själv reglerar tonaliteten i svaren.
För Grundläggande stil och ton kan du välja
Standard, Professionell, Vänlig, Uppriktig, Annorlunda, Effektiv eller Cynisk
Därutöver kan du välja mellan Mer, Standard eller Mindre för följande:
"Värme", "Entusiasm", "Rubriker och listor" samt "Emoji"
Därutöver kan du ge ytterligare direktiv genom att skriva till exempel följande som "Anpassade instruktioner":
Ha en professionell, objektiv och direkt ton.
Undvik helt smicker, komplimanger och tomma artighetsfraser (t.ex. "Bra fråga", "Jag förstår", "Vad spännande").
Gå direkt på sak och svara på frågan i första meningen utan introduktioner.
Var ärlig och rak. Om jag har fel eller om något är otydligt, säg det direkt utan att linda in det.
Håll svaren så kortfattade och koncisa som möjligt. Skär bort allt dött kött.
Aha, tack, kan ju vara bra att veta, nu har jag mest använt Google AI eftersom det är den som man får upp vid sökningar via google. Jag har inte jämfört dem bredvid varandra för att se om de skiljer i kvalitet. I grundinställningarna där finns inga sådana valmöjligheter. Men om jag fortsätter använda dem och stör mig för mycket så kanske jag skall överväga det alternativet. FBQ (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 18.55 (CEST)
Jag tror annars inte att det är tonen som är största problemet. Ta till exempel mitt senaste försök med Allmogeperuk. Jag hade inte hört begreppet förrut och misstänkte att det var en missläsning av Allongeperuk. Jag frågar Google AI som glatt förklarar att det är en peruk under 1600- och 1700-talet, med hänvisning till den nyskapade wikipediaartikeln, och passar på att brodera ut lite extra om att det inte har något med allmoge att göra även om källan inte sade något alls om det. Jag frågar om begreppet finns i några andra källor, och den hänvisar då till Klädedräktens kavalkad där den säger att det finns angivet. Då frågar jag igen om den verkligen har tillgång till texten eller bara sett den som källa på wikipedia. Då backar AI och säger att källan måste vara fel, då Klädedräktens kavalkad bara har 160 sidor och den här uppgiften anges finnas på sidan 161, så det måste vara fel. Jag frågar efter andra omnämnanden i några objektbeskrivningar i museisamlingar. Jag tänker att det kan vara felinläsningar i ett felaktigt stavningsprogram med tanke på de få beläggen och AI nappar direkt, och menar att jag lyckats lösa problemet. Jag söker ju dock själv vidare då jag inte alls litar på det och konstaterar att Allmogeperuk finns i en mängd äldre texter. Alltid verkar det dock syfta på allongeperuker, så det förefaller vara ett äldre dialektalt svenskt begrepp för allongeperuker. Det är ju gissningsvis en folketymologi från personer som inte vetat vad allonge men vad allmoge är, äldsta belägget är från 1886. Det visar ju tydligt att Google AI nappar på min minsta idé - antingen från wikipedia eller från mig, och verkar inte kunna förhålla sig kritiskt till någondera. Jag undrar om de inställningar du Larske föreslagit hade förändrat det här. FBQ (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 16.42 (CEST)
Bilder på riksdagsledamöter
Hej!
Jag har idag mejlat riksdagsförvaltningen och åter igen lyft frågan om att släppa bilder på riksdagsledamöter med öppna licenser. Början av den nya mandatperioden tror jag är ett bra tillfälle för det.
Vi kommer även, eventuellt, att lägga upp en reel på Instagram på ämnet, vilket jag hoppas kan få större spridning bland riksdagsledamöter själva, som brukar vara intresserade av att ha uppdaterade sidor.
Som ni vet har vi tidigare fått avvaktande men negativa svar. Jag håller er uppdaterade. Signe Krantz (WMSE) (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 15.56 (CEST)
Tack för informationen! Jag gissar att du vet hur det gick med motionen om öppen licensiering av riksdagens information Tack för informationen! Jag gissar att du vet hur det gick med motionen om öppen licensiering av riksdagens information (2025/26:1539)
Jag är tveksam till om man ska begränsa sig till bilder på riksdagsledamöter, men någonstans måste man kanske börja.
Runt 2022 satte jag mig in en hel del i Riksdagens data och hjälpte forskningsprojektet SWEriK (WD egenskap SWERIK ID (P12192)) genom att städa upp i Wikidata. Jag arbetade också som konsult hos Riksdagen 1983 och tycker generellt att de låter både data och system förfalla. Det finns många märkligheter som ger intrycket att databasen inte utvecklas. Riksdagens data höll så låg kvalitet att forskarna valde att förlita sig på Wikidata. Även efter att bättre data har tagits fram har jag inte sett några tecken på att Riksdagen förbättrat sina egna data.
I min skuggbacklog har jag samlat sådant man skulle kunna önska sig. En av de största bristerna är att Riksdagen inte länkar sina data till externa källor issue #179. Myndigheter förekommer ofta bara som textsträngar. Det saknas också tydliga kopplingar mellan ett beslut och den myndighet som ska ta emot och genomföra det. Därför blir det väldigt svårt att följa besluten och se om de verkställs.
Har du frågor eller funderingar är det bara att höra av dig: 073-515 28 02.
Motionen avslogs i vanlig ordning efter rekommendation i betänkande (och i vanlig ordning rekommenderade de att samtliga motioner skulle avslås). Intressant var dock att det åtmonstone delvis verkar bero på att Rikdsagsförvaltningen är på väg att undersöka Creative Commons: "Riksdagsförvaltningen planerar att under 2026 påbörja ett arbete med att bl.a. se över frågan om användningen av öppna licenser såsom Creative Commons." Så med lite stöd till de utredande tjänstemännen kanske det här kan blir något. ♥Ainalidiskussionbidrag 2 oktober 2026 kl. 21.46 (CEST)
Jag har givit upp med myndigheter och kommuner. Var på ett möte i veckan med vandringsmänniskor i länet många kommun representanter inte ett ord om skapa bra data... kollade friluftsdata på dataportalen.se när jag kom hem och förutom Södertälje kommun är det i princip 0 levererat och ingen verkar prata med varandra utan dom få dataset som finns verkar inte ha någon interoperabilitet med dom andra....
jag hade dialog med Rikdagsförvaltningen om regeringen.se med all sin länkröta dom skulle fundera på hur det skall lösas (tips ta inte bort sidorna) känns inte heller som raketingenjörer...
Finns ingen drivkraft och ingen digital vision vi tillbringade eftermiddagen på mötet med att vandra och fundera över Existentiell hälsa...
positivt några var intresserade att finnas på Wikipedia och OSM så det kanske blir några möten om Ingegerdsleden och kanske Järvaleden som är ett kaos...
Är det inte 16 år sedan PSI-lagen klubbades "innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv"Salgo60 (diskussion) 3 oktober 2026 kl. 12.58 (CEST)
Snyggt tack skulle man inte kunna skapa en dashboard över hur det är i andra länder? Salgo60 (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 23.25 (CEST)
@Ainali @Larske @Salgo60 Jag fick svar redan igår! Ska se om jag kan få ett förtydligande, för jag är inte säker på om det faktiskt skulle lösa problemet från vårt håll. Samt, såklart, erbjuda vår hjälp och kompetens kring öppna data.
"Tack för ditt brev. Vi utreder just nu hur vi ska förtydliga information om rättigheter för bland annat ledamöternas foton kopplat till öppna licensmodeller och märkning. Texterna på webbplatsen kommer ändras." Signe Krantz (WMSE) (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 09.20 (CEST)
Finns kanske lite hopp ändå? Tror det kan vara värt att påminna om vilka licenser som är kompatibla med Commons och Wikipedia (även om de säkert fått den informationen många gånger förut) så de inte sätter ett NC- eller ND-villkor utan att inse att det gör bilderna oanvändbara för oss. Belteshassar (disk) 6 oktober 2026 kl. 09.31 (CEST)
Vi hoppas på det bästa! Jag skrev om de olika alternativen för kompatibilitet i mitt mejl och de har fått den informationen tidigare, men jag ska be om förtydligande och se om jag kan få in något om specifika CC-licenser utan att låta för tjatig. Signe Krantz (WMSE) (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 09.47 (CEST)
Jag fick detta svar:
"Vi utgår bland annat från DIGG:s rekommendationer till myndigheter kring öppna licenser och märkning av data när vi gör vår bedömning. När vi är klara med utredningen och ändrat texterna kan jag meddela dig och Wikimedia."
DIGG fastställde rekommendationer om öppna licenser redan 2020?!?! (Öppna data-direktivet från juni 2019 ). Sex år senare utreder Riksdagsförvaltningen hur de ska användas. Rekommendationerna har alltså fått mogna ordentligt.
Verkar som kryssraketen Mohamed Ali är den enda som saknar bild...
Då kan vi enklare se vilka vi själva måste ta bilder av.
Även ”inte öppet licensierad” eller ”rättigheter utreds” är användbar information – gärna med ansvarig, senast uppdaterad och planerat beslutsdatum. Då kan vi följa arbetet bild för bild.
När får vi detta dataset? Eller blir nästa leverans ännu en webbtext om att frågan utreds?;-) Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2026 kl. 12.59 (CEST)
variant är att emaila alla att skicka en bild med fri licens så dom kan synas på svWikipedia - Salgo60 (diskussion) 7 oktober 2026 kl. 13.03 (CEST)
Vi får se vad utredningen kommer fram till och får nog avvakta den! Med lite tur löser det frågan, annars får vi se. Jag håller er uppdaterade i Bybrunnen när jag får mer info. Signe Krantz (WMSE) (diskussion) 7 oktober 2026 kl. 13.41 (CEST)
Eller gå direkt på riksdagsledamöterna känns inte som dom kan vara långsammare än förvaltningens införande av PE/28/2019/REV/1...
Filtrera efter om personen har en artikel på svenska Wikipedia eller inte.
Jämföra Riksdagens porträtt med bilden som anges i Wikidata (P18), inklusive licens och fotograf/upphovsperson enligt Commons.
Följa länkar till personens Wikipedia-artiklar på olika språk.
Hämtar ledamotens officiella e-postadress från Riksdagens data och öppnar ett färdigskrivet mejlutkast med en förfrågan om en porträttbild under fri licens men även driva frågan om öppna data
En bild från dig vore ett konkret steg framåt. Jag hjälper gärna till med uppladdningen och uppgifter om fotograf och licens.
Du får också gärna lyfta frågan inom riksdagen: varför inte publicera ledamöternas porträtt som ett samlat dataset med tydliga fria licenser?
Hjälp oss att komma vidare och göra våra folkvalda lättare att presentera på Wikipedia.
Förhoppningen är att göra det enklare att identifiera bildluckor och kontakta ledamöterna för att få fler aktuella, fritt licensierade porträtt till Wikimedia Commons.
källkoden finns på GITHUB och nu verkar alla Riksdagsledamöter finnas representerade i Wikidata med Riksdagens person-GUID (P8388) med risk att jag missat någon...
Nu kan ni söka, filtrera och dela en länk till det filtrerade resultatet med partikanslierna, tillsammans med en uppmaning att bidra med fritt licensierade bilder. Så kan partierna tävla om vilka som är mest öppna!;-)
Test: ChatGPT-dashboard för riksdagsledamöter 2026
Jag har testat att låta ChatGPT bygga en dashboard utifrån rapporterna i mitt GitHub-projekt.
Tanken är att förenkla kurering av datamängder där vi vill kontrollera att:
personerna matchar en extern källa, här Riksdagens personlista
förväntade uppgifter och identifierare finns i Wikidata
artiklar, bilder, kategorier och mallar finns i svenska Wikipedia.
Det går att filtrera på parti, län och olika kontrollstatusar samt följa förändringar över tid. Känns som ett användbart sätt att upptäcka luckor och följa förbättringar i sammankopplade datakällor - Salgo60 (diskussion) 13 oktober 2026 kl. 20.47 (CEST)
Dessutom har vi delat ut pris för flest nya artiklar (78 stycken) respektive utökningar (24 stycken) under september. Här stod Frodlekis för den första och undertecknad för den andra insatsen. Totalt listades under förra månaden 298 nya och 92 utökade artiklar i projektet. I listningen för september inkluderades även en del (större och ibland lite mindre) fynd bland totallistningen av nya artiklar samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det oktober, och vi kan från och med idag fredag rösta på september månads bästa nya respektive utökade artikel. Det finns 70 nya och 18 utökade artiklar att välja bland, och jag hoppas något kan passa. Alla röster är välkomna, och du kan ändra dina röster ända fram till den sista september. Allt gott. ----Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2026 kl. 22.05 (CEST)
🗳 Omvalsperiod administratörer
Det är nytt kvartal och därmed omprövas mandatet för ett antal av svenskspråkiga Wikipedias administratörer, samtidigt som det (som alltid) finns möjlighet till ny- eller återval. För närvarande (2026-10-03) pågår på sidan WP:AAB omröstning för 1omval för rollen som WP:Administratör. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!
Kanske en bagatell. Men varför har vi behållet namnet på flera grundläggande botar mm från denne användare som lämnade för cirka 15 år sedan? Yger (diskussion) 4 oktober 2026 kl. 18.09 (CEST)
Och Hangsna gjorde sin sista editering den 18 april 2016, ungefär samtidigt som boten, alltså knappast för cirka 15 år sedan. Är det någonting jag inte uppfattat? / TernariusDisk 4 oktober 2026 kl. 18.57 (CEST)
Men varför heter de HangsnaBot? Yger (diskussion) 4 oktober 2026 kl. 19.00 (CEST)
Om du tittar i historiken (genom att trycka på "äldsta") så ser du att det var HangsnaBot2 ursprungligen uppdaterade dessa sidor. Efter att Hangsna lämnade så har Fluff tagit över uppgifterna med sina botar. Nirmos (diskussion) 4 oktober 2026 kl. 19.07 (CEST)
Tack för uppdateringen. Men jag håller ändå med om Ygers fråga. Varför hänger namnet kvar när uppgiften gått vidare? Deryni (diskussion) 4 oktober 2026 kl. 20.27 (CEST)
Jag kan gissa att det beror på att (1) ingen behöver programmera om boten till att redigera andra sidor, och (2) alla som redan bevakade sidorna kan bara fortsätta att göra det. ♥Ainalidiskussionbidrag 4 oktober 2026 kl. 23.28 (CEST)
Jag förstår fortfarande inte riktigt problemet. En bot kan ju heta vad som helst, bara "bot" ingår i namnet. Vad gör det att namnet på den som först skapade den är en del av dess namn? Hangsna var ju en uppskattad medarbetare, administratör och byråkrat. Då kan väl botens namn ses som en slags hommage till henom. Eller? / TernariusDisk 5 oktober 2026 kl. 01.29 (CEST)
Jag uppfattar det förvirrande för de oinvigda att Boten hanteras av FLuff (borde då heta FluffBot) Och om namnet skall vara anser jag fakta om Boten (det som nu står i denna tråd) skall stå på Användare:HangsnaBotYger (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 06.34 (CEST)
Nu blandar du ihop botar och sidor som botar redigerar på. Som förklarat ovan, och som kan ses i sidhistoriken på sidorna, så är användarkontot för boten Användare:Perfect. Den har också en tydlig deklarering på vilka uppgifter den gör och vem som styr den. (Att boten inte följer exakt samma namnschema som många andra botar är lite underligt att ifrågasätta efter att boten varit verksam i 18 år (och är, för tydlighetens skull, inte heller ett krav enligt några policies).) ♥Ainalidiskussionbidrag 5 oktober 2026 kl. 08.13 (CEST)
Jag har inte ifrågasatt funktionen men noterat det hela är förvirrande för oinvigda med namngivningen, och att detta kan avhjälpas genom en annan text på HangsnaBot som ju gärna kunde länka till Användare:Perfect. Yger (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 08.17 (CEST)
Nej, Användare:HangsnaBot bör inte omdirigeras. Det är en inaktiv bot. OM något ska göras så är det namnsättning på berörda sidor. Skilj på användare (bot) och sidor! Som förklaras på Användare:Perfect så kan inte Användare:Fluffbot köra dessa jobb - eftersom det finns olika behov av botflagga på/av. Tekannan (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 08.24 (CEST)
Jag har inte nämnt omdirigering (jag skrev länka ej länkas) bara en förklarande text med länk Yger (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 08.26 (CEST)
Varför? Det är ju inte den användaren/boten som kör jobbet. Det framgpr tydligt av sidhistorik vem som uppdaterar berörda sidor. Tekannan (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 08.35 (CEST)
Jag skulle, som jag påpekade ovan, föredra att Fluff flyttar berörda sidor och gör motsvarande ändringar i Perfects botjobb. Det känns som en bättre lösning på det upplevda problemet. Tekannan (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 08.56 (CEST)
Att skriva något på någons användarsida bara för att en annan bot redigerar på dess undersidor tycker jag blir knasigt. Det är ju som att min användarsida ska låtsas vara EnBotEn (som redigerar på mina undersidor (sköter arkivering)). ♥Ainalidiskussionbidrag 5 oktober 2026 kl. 09.00 (CEST)
Nu var det ju ett tag sedan som jag tog över de redigeringarna med Perfect, så jag minns inte det exakta resonemanget bakom att fortsätta redigera sidorna under HangsnaBots namnrymnd men som Ainali lyfter så kan ju en anledning ha varit att de som prenumererade på de sidorna då skulle slippa prenumerera på nya sidor. Men för min del spelar det ingen roll, jag kan lägga byta och lägga dem under Perfect istället. /Fluff?Fluff! 8 oktober 2026 kl. 13.13 (CEST)
Jag skulle föredra en sådan lösning och tror det skulle undvika förvirring för oinvigda. Och då blir kopplingen till sidan Perfect självklar där mycket fakta finns Yger (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 13.21 (CEST)
Omdirigering från gamla artikelnamnet och en not på omdirigeringssidan. Då bör de som bevakar sidorna nås av info om sidflytt. Tekannan (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 13.23 (CEST)
Det finns ingen anledning att sidorna som nu ligger under HangsnaBot i användarnamnrymden ska ligga där, det råkade nog bara bli så en gång i tiden när skripten utvecklades. Innehållet på sidorna har ingenting att göra med vilken bot som har uppdaterat sidorna. Om sidorna nödvändigtvis måste flyttas, bör de läggas på lämpligt ställe i Wikipedianamnrymden där de bättre hör hemma. Alltså på samma sätt som sidan med avblockeringsbegäran, Wikipedia:Blockeringar/Begäran om avblockering, som är en undersida till Wikipedia:Blockeringar.
Men enligt principen "if it ain't broke, don't fix it", kan de gott ligga kvar där de har legat under många år. Behövs det ytterligare förklaringar om innehållet på dessa sidor och hur det skapas, kan det läggas in på respektive diskussionssida. Larske (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 13.40 (CEST)
Artikel om anklagelser om Folkmord i Gaza
Svenska Wikipedia har numera fått en artikel kopplat till anklagelserna om folkmord i Gaza, delvis baserat på den engelska artikeln. Föga förvånande har artikeln hög andel nya användare som särskilt redigerar i den. Eftersom ämnet är synnerligen kontroversiellt och skapat väldigt mycket diskussion på engelska wikipedia, se t.ex. ”Folkmordet i Gaza” orsakar krig på Wikipedia – Kvartal vore det generellt positivt med fler erfarna användare som kan hjälpa till ha koll på artikeln. Ligger en del diskussioner startade på diskussionssidan. Folkmordet i Gaza – WikipediaPolitikÄrKul (diskussion) 5 oktober 2026 kl. 20.08 (CEST)
Wikimedia Foundation rapporterar om aktivitet som de bedömer kommer från OpenAI-agenter: redigeringar utan botgodkännande, främst på testsidor, misslyckade försök att missbruka verktyg och omfattande automatiserad datainsamling. Trafiken kan ha bidragit till en driftstörning i Wikidatas frågetjänst.
Wikimedia har inte hittat belägg för att deras system eller data komprometterats eller att deras tjänster använts för samordning mellan agenter. Kritiken gäller att AI-företagens agenter skapar belastning och granskningsarbete som Wikimedia och frivilliga får hantera. Salgo60 (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 16.32 (CEST)
Sidor med referensfel
I kategorin Kategori:Sidor med referensfel hamnar sidor som har någon form av tekniskt fel i referenserna. Ett vanligt fel är hanteringen av ''ref name'', men även mallen {{Sfn}} skapar fel. Felen framgår vanligen genom att det lyser ilsket rött någonstans på sidan. Det ser inte förtroendegivande ut. Just nu ligger det 38 sidor i kategorin, en kraftig ökning, för någon vecka sedan var det cirka 15 stycken. En del av artiklarna är vad jag förmodar är välbesökta sidor om våra riksdagspartier (just nu 2 st ) och partiledare (just nu 2 st). Kan vi inte göra ett gemensamt "ryck" och försöka få bort dessa 38 fel? I synnerhet de som förstår sig på sfn-mallen kan väl ägna dessa artiklar (just nu 5 st) lite kärlek - jag förstår inte den mallen. Tekannan (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 18.25 (CEST)
@Tekannan: Ser att du fixat en av de fem i petscan-listan genom att ersätta {{Sfn}} med nya funktionen ref name details. Jag fixade övriga fyra. Örebro saknade mall:Anmärkningslista, inte ett sfn-problem. Ett problem med de tre återstående var att jag behövde växla till den gamla parsern för att få bra felutpekning. Det som orsakade problem var att det inte får vara ref-taggar runt mall:Sfn. Oxfords universitet och Ibn Khordadbeh hade också felaktig parameter (som ignorerades) för att peka ut sida. I Fannie Hurst hörde Sfn-mallen tätt ihop med texten mellan ref-taggarna, så där kom jag inte på något annat än att byta till {{Harvnb}}. Plumbum208 (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 19.29 (CEST)
Det jag funnit är att det är källor som återanvänts (<ref name="NAMNET PÅ KÄLLAN" />) och sedan har antingen definitionen eller namnet raderats. Det är bäst att kolla i sidhistoriken gör att hitta när källan började visas som fel, så kan man ta tillbaka den så som den skulle vara. FeatherlessCat (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 20.18 (CEST)
Ukrainakriget, folkmordet i Gaza och andra krig och kriser
Just nu pågår hemskheter runtom i världen och det kan vara viktigt att påminna vad man redigerar, skriver, förnekar, sprider som inte stämmer kan vara allvarligt. Jag vet inte om jag har sett något utav det på svenskspråkiga Wikipedia eftersom det är ämnen som jag inte skriver i. Därför på grund av allvarligheten i dessa konflikter och regler som vi är bundna till som plattform vore det på plats att vi både skriver en mall och en policysida som förvarnar andra vad man skriver och gör i dessa ämnen. Hur man ska förhålla sig till dessa ämnen. Jag vore nyfiken på vad användare som är kunniga om både Wikipedia och har en bakgrund eller en utbildning inom juridik, statsvetenskap eller annat dylikt till exempel krigets lagar i digital era kan ge för svar om detta. Alla får så klart ge synpunkter på om vi behöver en mall och en policysida av redan nämnda skäl. Vannucci (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 21.38 (CEST)
Som alltid gäller att källor ska användas.
Numera är det olagligt i Sverige att i uttalande eller i ett annat
meddelande som sprids förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott
som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsför-
brytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en
svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folk-
rätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld
mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.
Det gäller ju dock vad svenskar skriver i Sverige. Men servar i sig ligger ju i USA så inte säkert Wikipedia i sig kan hållas ansvarig för det.
i praktiken är risken minimal att seriösa redigeringar skulle falla in i ovan. Så behov av policy torde vara låg. Då är risken betydligt större någon begår förtal i en artikel om nu levande personer. PolitikÄrKul (diskussion) 6 oktober 2026 kl. 21.57 (CEST)
Att det "pågår hemskheter" är väl tyvärr inget nytt, varken i historien eller under Wikipedias 25-åriga existens (varav uppåt 20 år som mer omfattande och mer eller mindre accepterat uppslagsverk)? Mängden hemskheter, var de utspelar sig och vilka parter som är inblandade varierar dock, vilket kan öka och minska olika användares grad av aktivitet. Det som möjligen är nytt under senare år är en ökad politisk splittring mellan västvärldens länder (kanske främst mellan USA och alla andra...), men "wikiskrivarmässigt" är väl åsiktsspridningen och den politiska polariseringen inom språkområden betydligt mer relevant att kunna hantera. Och detta är väl inte direkt något nytt, särskilt vad gäller på engelska/inom USA och (även i andra länder) det mesta som gäller Mellanöstern? Så min fråga är mest vad det är som saknas i befintliga policies och guider? Jag tänker då främst på Wikipedia:Grundprinciperna och Wikipedia:Neutral synvinkel. Ämnesguiderna Wikipedia:Att skriva om politik och Wikipedia:Att skriva om nyheter är väl relevanta för pågående krig/konflikter/misstänkta folkmord precis som för val och valkampanjer. Att skriva nya ämnesguider är inte något som jag tycker riktigt ligger i tiden, särskilt inte om de skulle bli "smalare" och överlappa med redan existerande. Om problemet är att användare inte känner till eller följer grundläggande policies, är nog inte lösningen att skriva ännu fler policies, utan att påminna om de redan existerande. Tomas e (diskussion) 7 oktober 2026 kl. 09.07 (CEST)
Också, engelskspråkiga Wikipedia har Arbitration Committee att leda saker om Contentious topics. Vi har inte en motsvarighet, och vi kommer förmodligen aldrig att ha en, för att vi har färre redaktörer. Vi kan inte har ett komplicerat system för detta som enwiki. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 17.39 (CEST)
Nu handlar Veckans tävling om svenskamerikanskt…
Artikeln om "the worst booze ever" (Jeppson's Malört) (en) kan skapas, och artikeln om filmstjärnan Anna Q. Nilsson kan förbättras.
... och det finns mycket att skriva om.
Kanske vill du skriva om religiösa samfund eller svenskbygder? Toppen! Tycker du att det verkar intressantare med något nyhetsaktuellt från Sverige eller USA? Det är bara att kliva in i tävlingen!
Alla ämnen med anknytning till Sverige och USA är godkända. Särskilt kategorierna Svenskamerikaner och Svensk migration till Nordamerika passar väl in i ämnet, men ska inte ses som en begränsning, skiver Tävlingsledaren (som denna vecka är Belteshassar).
Titta in på tävlingssidan, kom med bidrag eller tips. Eller både och. Länk finns här.
Jag höll på att översätta en artikel till engelska, och jag lade märke till att här Archive.today används ibland. I engelskspråkiga Wikipedia, archive.today är "deprecated". Jag tycker vi borde göra samma sak här. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 14.29 (CEST)
Archive.today är använda fortfarande här. Är det en kategori om artiklar som har archive.today referenser? Om inte, borde vi göra ett. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 15.47 (CEST)
Om man ändå ska redigera alla sidor som har en referens till dem, varför inte bara fixa referensen istället för att kategorisera? (Vi kan redan nu se alla sidor som har en länk dit.) ♥Ainalidiskussionbidrag 8 oktober 2026 kl. 16.05 (CEST)
Ändra arkivlänken till en fungerande arkivlänk hos någon annan arkivtjänst. Man fixar länksrna en efter en när man dyker på dem. Tekannan (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.12 (CEST)
Så, skulle det vara praktiskt att göra en script och att åtgärdar allt med archive.today länkar? Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.18 (CEST)
Förmodligen - om någon har tid, lust och kunskap att utveckla ett sådant script som hittar en ny fungerande länk och ersätter den gamla. Tekannan (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.25 (CEST)
Jag vet flera programmeringsspråk, inklusive JavaScript, så jag ska undersöka saken. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.27 (CEST)
För att Internet Archive URL:er är förutsägbar, det borde vara möjligt. Vad ska skriptet göra om Internet Archive har inte en bra arkiv med en liknande tidsstämpel som archive.today för sidan? Låt det vara? Ta bort den? Grilledcheeseisgreat (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.53 (CEST)
Jag tycker att det är bäst om det bara redigera referenser när ett Internet Archive sida med ett liknande tidsstämpel är tillgängligt. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 9 oktober 2026 kl. 16.32 (CEST)
archive.today ligger i vårt spamfilter så om någon redigerar en sådan sida så tvingas denna någon att åtgärda problemet. Det går inte att spara sidan med en aktiv länk till archive.today. Tekannan (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.18 (CEST)
Då skulle det vara bra om @Grilledcheeseisgreat lyckas fixa det så nya användare inte stöter på sådana sidor och "stoppas" från att redigera. Adville (diskussion) 8 oktober 2026 kl. 16.30 (CEST)
Jag passar på att lägga till wikilänken archive.today eftersom vi faktiskt har en artikel om sajten. Nog ska vi passa på att göra reklam för läsande av svwp-artiklar när tillfälle ges?:-) Tomas e (diskussion) 10 oktober 2026 kl. 15.50 (CEST)
Jag har tittade på Github Repositary för det, och jag kan alla programspråk i det. Jag kan anpassa det för svwiki. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 10 oktober 2026 kl. 23.24 (CEST)
Switching to English. I've largely converted the interface to Swedish; the README.md isn't in Swedish and I don't really have any time to translate it. I've requested Toolforge membership, so hopefully I can host it soon. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 01.15 (CEST)
Det är klart för grundläggande testning, instruktioner för testning på engelska:
Go to the toolforge-deploy branch, where the actual tool is. Link: Then find the file called "index.html". Click on it. In the top right corner, there should be a "..." button. Click it, and click "download" in the dropdown. You now have a .html file (the format used for webpages) on your computer. Open the file and your browser should load a webpage for you - and you can use the tool. This is how we can test it until I get Toolforge privileges (which will take a couple of days). Grilledcheeseisgreat (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 15.04 (CEST)
Jag har fått ToolForge privilegier! Jag är på en jobbdator, så jag kan inte hosta verktyget nu. Jag ska ställ in det senare. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 13 oktober 2026 kl. 13.45 (CEST)
Verktyget kommer förmodligen vara ett väldigt viktigt hjälpmedel när det gäller att åtgärda archive.today-länkar. Det känns som det är hög tid att vi skapar någon sorts projektsida gällande att ta bort de oönskade arkivlänkarna ur artiklarna, så att informationen gällande detta finns samlad på ett ställe. Jag har därför skapat en liten början till en sådan hjälp- och vägledningssida som de har på engelskspråkiga Wikipedia. Jag tänkte att på den sidan och dess diskussionssida skulle vi kunna samla informationen. Jag kallade sidan Wikipedia:Archive.today. Svensson1 (diskussion) 13 oktober 2026 kl. 23.46 (CEST)
Grilledcheeseisgreat: Jag tycker redigeringarna ser bra ut stort sett, men du byter ut https-länkar mot http-länkar, trots att https-versionen fungerar i de fall länken i övrigt fungerar. Till exempel: I Special:Diff/59767285 byter du ut https://archive.is/20140723083421/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012 mot http://web.archive.org/web/20141223222453/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012. Finns det någon anledning att inte byta ut det mot https://web.archive.org/web/20141223222453/http://www.regeringen.se/sb/d/10821/a/109012? Nirmos (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 04.23 (CEST)
Hmm, tack för feedbacken. Jag åtgärdar fortfarande några problem, så jag fixar det snart. Grilledcheeseisgreat (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 13.41 (CEST)
Annan teknisk lösning
Vi borde nog överväga en annan teknisk lösning när det gäller att blockera inläggandet av nya archive.today-arkivlänkar. För närvarande kan man inte göra redigeringar i artiklar som innehåller sådana länkar ogjorda i vissa fall. Huruvida det är möjigt eller inte beror dock på hur den redigering man vill göra ogjord ser ut. Man kan nog inte heller arkivera sidor med archive.today-arkivlänkar. Av bl.a. dessa skäl har man på flera språkversioner valt att blockera archive.today-arkivlänkar med hjälp av redigeringsfiltret i stället för med en lista över blockerade externa domäner. Det gäller t.ex. språkversionerna en, de och nl, vilket framgår på sidan meta:Archive.today incident. Om man använder redigeringsfiltret i stället kan man t.ex. göra det möjligt för administratörer att få lägga in sådana länkar, t.ex. i samband med att man gör redigeringar ogjorda. Svensson1 (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 20.13 (CEST)
En litet tillägg till det jag skrev ovan: Botkonton kan hantera sådana situationer som jag beskrev ovan, som att alltid kunna göra en redigering ogjord eller arkivera en sida. Men andra kan inte alltid göra det med den nuvarande tekniska lösningen. Svensson1 (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 20.30 (CEST)
Låter klokt. Vem klarar av att redigera redigeringsfiltret? Tekannan (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 22.18 (CEST)
Jag bl.a. Om vi kommer fram till att detta bör göras. Svensson1 (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 22.29 (CEST)
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
En bit in på månaden, nåväl.
Upp i Flytta, klart ner i Städa efter bra resultat i tävlingen Ingresser 2026. sollentuna (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 03.29 (CEST)
Tack, @Sollentuna. Skulle du kunna skriva en kortfattad instruktion hur man gör på min diskussionssida så kan jag ta på mig att lägga upp detta framöver vid månadsskiftena. Jag brukar vara aktiv lite var dag (bortsett från denna gången då jag hade typ semester 1,5 månad. (Vet ju inte hur man gör så jag kan inte fixa det) Adville (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 15.42 (CEST)
@Adville: Se kommentaren i wikitexten för mallen Kvalitetsmätningen. Länk
Där står det
<!-- Lägg in {{Byt:Kvalitetsmätningen/Hjälp}} strax ovanför här så läggs siffrorna in automatiskt. Tusenavgränsare kan behöva justeras i efterhand... -->.
Gör så och kontrollera genom "Visa förhandsgranskning" att resultatet är rimligt och spara sen genom att klicka på "Publicera ändringar". Det är bra om detta görs i nära anslutning till månadsskiftet för att få "jämförbara data" för ändringarna under de olika perioderna.
Om man tycker att antalet rader har blivit för stort, kan man flytta den eller de äldsta raderna till längst ned i {{Kvalitetsmätningen/Arkiv}} så att bara det senaste året visas. Det är inte lika tidskritiskt, men om man ändå håller på är det väl lika bra att göra arkiveringen när man gör uppdateringen.
För att sedan få in den uppdaterade tabellen till exempel här på Bybrunnen,
starta ett nytt diskussionsämne (en ny tråd) och skriv {{subst:Kvalitetsmallen}} som wikitext
samt dina eventuella kommentarer till läget och utvecklingen sen sist och publicera.
Då kommer en fryst kopia av mallens tabelldata att kopieras in i tråden. Om man glömmer "subst" kommer kopian att uppdateras när mallen senare uppdateras och det vill vi ju inte, då stämmer ju inte kommentarerna när man senare, när ytterligare uppdateringar gjorts, läser tråden här eller i Bybrunnenarkivet och om det är långt senare har också den aktuella månadens/årets data försvunnit in i arkivet.
tack, @Larske. Då ska jag kunna göra detta. Gör en lathund till mig av detta. Adville (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 20.01 (CEST)
Kategorier för organisationer som inte längre finns
Jag vill gärna höra vad andra tycker om hur vi namnger och strukturerar kategorier för organisationer som har upphört att finnas. På engelskspråkiga Wikipedia används defunct i kategorier som Defunct organisations based in Sweden, Defunct organizations och Defunct political parties.
På svenskspråkiga Wikipedia används flera olika uttryck:
Är det användbart att kategorisera efter hur organisationen upphörde, eller räcker det i de flesta fall att ange att den inte längre finns?
Vilken princip tycker ni vore bäst att följa: en gemensam beteckning, eller olika kategorinamn beroende på vad som hänt med organisationen? Och vilken beteckning vore i så fall lämpligast? MorrowK (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 08.33 (CEST)
Finns egentligen inget lämpligt universaluttryck utan exemplen du anför ovan visar på nyansrikedomen i det svenska språket. De mest användbara torde vara "historiska", "upplösta" och "avvecklade" då dessa är tämligen enkla att översätta till existerande kategorier, eller för översättningar till andra språk. Överlag så bör kategorier som börjar med "ej" eller "icke" inte användas utan att andra alternativ övervägs. Exemplet med "tidigare" för konsumentföreningar inom KF är illustrativt för hur detta oprecisa ord enbart bör användas i tydligt avgränsade sammanhang. Ricjac 11 oktober 2026 kl. 23.49 (CEST)
Ja, "historiska partier" är ju exempelvis entydigt, medan "historiska organisationer" inte är det: handlar det om upplösta organisationer, eller om organisationer som sysslar (eller sysslat) med historia? Sedan kan man ju också tänka sig att använda "tidigare offentliga bolag" som en bredare kategori än "avvecklade offentliga bolag" och låta den omfatta även t.ex. bolag som övergått i privat ägo. Så det är möjligt att man kanske kan städa upp lite grann (kanske byta ut alla "historiska"), men att bara använda ett enda ord riskerar att överförenkla.
Svenska Ostindiska Companiet går under Kategorier:Svenska handelskompanier, Göteborg under 1700-talet, Företag bildade 1731 och Företag upplösta 1813. Upplöst fungerar tycker jag. ~2026-55134-60 (diskussion) 15 oktober 2026 kl. 19.22 (CEST)
Magiska ordet DISPLAYTITLE
Jag vill använda displaytitle för artikeln Kyushu J7W Shinden så namnet visas som Kyūshū J7W Shinden. Värdet ignoreras "eftersom det inte motsvarar sidans riktiga titel". Jag har ytligt sökt runt lite om hur detta kan korrigeras men det verkar vara en inställning för hela wikin i förhållande till Manual:$wgRestrictDisplayTitle. Det känns korkat att vi ska ha en sådan inställning om den inte känner igen diakritiska tecken. ᛒᛚᚮᚴᚴᚼᛆᛁ ᛭ 𝔅𝔩𝔬𝔠𝔨𝔥𝔞𝔧 11 oktober 2026 kl. 09.09 (CEST)
Syftet med DISPLAYTITLE är väl bara att fixa formatering som inte är tillåten/möjlig i artikeltitlar, inte att ändra diakritiska tecken? Dem finns det väl inga begränsningar för i artikeltitlarna? Boivie (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 09.30 (CEST)
Lösningen på problemet är att flytta artikeln till Kyūshū J7W Shinden. Tekannan (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 09.33 (CEST)
Vilket härmed är gjort. Tekannan (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 09.35 (CEST)
Att skapa en mall som påverkar de 1424 artiklar som för närvarande använder det magiska ordet är inte rätt väg att gå. Tekannan (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 09.37 (CEST)
Blockhaj: Som du har upptäckt så går det inte att ändra sidtiteln till något som känns igen som en annan sidtitel med DISPLAYTITLE på Wikimedia-wikis. Det kan enbart användas till att ändra versaliseringen på första bokstaven, samt stilisera titeln (exempel). Nirmos (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 10.50 (CEST)
Det är värt att notera följande formulering på WP:ÅAFS#Japanska: ”Vanligast på Wikipedia har varit att skriva ō, men låta bli makronerna (strecken) i sidans titel.” I vilka fall görs undantag som här? Napakaira (diskussion). 12 oktober 2026 kl. 11.53 (CEST)
Det är upp till författaren. Det språkligt korrekta är att använda makron såvida inte formen utan är väletablerad, t ex Tokyo och Osaka. Texten du citerar är ju inte en rekommendation, utan bara ett konstaterande. Min egen spaning är att det har blivit vanligare med diakritiska tecken i sidnamn. Tekannan (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 12.00 (CEST)
I och med att Wikipedias sökfunktion hittar artiklar med diakritiska tecken även om man skriver med ”a-z” - även när omdirigering saknas - finns ingen anledning till att undvika dem. Tekannan (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 12.04 (CEST)
Vi kanske ska ändra rekommendationen till att innehålla makron, förutom i fall där ordet är väletablerat på svenska (och därmed har mist sin karaktär av tillfällig transkription). Jag skulle dock inte slå fast att det ena är det språkligt korrekta. Som sidan på WP:ÅAFS anger så finns det flera olika sätt att transkribera japanska vokaler, och inte alla använder makron. Man kan även jämföra med rekommendationen för arabiska: ”Inga ā, ī och ū i sidans titel. Använd a, i och u där. Även i löpande text kan man bortse från diakriter.” Jag har alltså inget emot att använda makron i titeln, men det är bra om vi är konsekventa. Napakaira (diskussion). 12 oktober 2026 kl. 14.10 (CEST)
Det numera så gott som allenarådande (officiella) sättet att transkribera lång vokal i japanskan är med makron. De övriga sätten är från tiden utan Unicode - vår text känns ”mossig”. I skriften ”Utrikes namn på svenska” (som vi ofta har som rättesnöre) rekommenderas dock att skriva utan diakritiska tecken, d v s Kyushu, inte Kyūshū. Tekannan (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 14.32 (CEST)
Det avgjorde saken. Vi följer ”Utrikes namn på svenska”, d v s namnen skrivs utan diakritiska tecken (och inte heller de andra sätten att ange lång vokal, t ex ô, oh, ou eller oo). Jag flyttade tillbaka artikeln. Tekannan (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 14.47 (CEST)
@Tekannan: På vilket sätt "följer vi ”Utrikes namn på svenska”"? Napakaira och du hade lite spaning tidigare. Om något blivit vanligare, om något är känt som något och används i källorna, vad motsäger den utvecklingen? Spelar Unicode och dess ökade spridning ingen roll för Wikipedias praxis? --Paracel63 (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 09.25 (CEST)
Vi brukar ha ”Utrikes namn på svenska” som rättesnöre. Det är en modern skrift som väl tar hänsyn till vad Unicode ger för möjligheter. Det är också en enkel regel, förenklad Hepburn. Alltså vi skriver Tokyo, inte Tōkyō. I artikeltexten bör ord med lång vokal få sina makron någonstans, ett vanligt sätt är att lägga det direkt i inledningen med mallen {{Jap}}. Tokyo(japanska: 東京?, Tōkyō)Tekannan (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 09.33 (CEST)
Tack för svaret. Nu handlar det här inte om orter med etablerade namn (som Tokyo, jämför även pågående diskussion om Ukrainas huvudstad etc) utan om fenomen och egennamn som inte är "etablerade". Tar Utrikesnamn på svenska även hänsyn till detta? Jag har nu laddat ner publikationen och ser att de kortfattat beskriver EU-praxis som "Den förenklade translitterering som normalt används är densamma i de olika västeuropeiska språken (det modifierade Hepburn-systemet). Vi använder den i förenklad form, dvs. utan diakritiska tecken". I mitt tycke är det lite förrädiskt enkelt. --Paracel63 (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 09.55 (CEST)
95-minutersgräns på Jitsi
Hej! 9 oktober var en lite tråkig dag för oss som kommunicerar via Jitsi. Det kan vara skrivstugor eller wikifikor. Se länken i föregående mening om den nu införda 95-minutersgränsen. Därefter behöver man starta ett nytt videomöte, med en ny videolänk. Många frågor i forumet på jitsi.org och inte mycket positiv respons. Vet ni andra mer om hur det nu fungerar i praktiken och om ni hittat någon alternativ mötestjänst utan en motsvarande gräns? --Paracel63 (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 17.47 (CEST)
Den enklaste lösningen är att starta ett nytt möte, med ett nytt namn, efter 95 minuter. Till exempel att bara lägga till siffror efter mötesnamnet. -- LevandeMänniska(talk), 11 oktober 2026 kl. 19.15 (CEST)
Ja, i vårt Wikidatasnack idag lyckades vi starta ett nytt möte, efter att mötet automatiskt stängdes ner, med nytt namn/URL direkt efter att det första slutade. (Att försöka starta mötet med samma namn igen gav ett felmeddelande.) ♥Ainalidiskussionbidrag 11 oktober 2026 kl. 19.21 (CEST)
Okej. Går det att återanvända gamla url nästa vecka? Eller någon gång? Eller kommer det här att bli en version av "Andra Aftonbladet", "Tredje Aftonbladet", "Fjärde Aftonbladet" etc? Dvs. att redan använda url:er kan återanvändas, men att nya url:er (exempelvis med en ny siffra i namnet) hela tiden kommer att fungera i 95 minuter?
Informationen på Jitsi-forumet verkar kryptiskt oklart. "Informatören", som något ironiskt signerar med ett hjärta, säger att "More changes are coming, stay tuned!" och att det för närvarande inte går att köpa till längre sessioner. Man rekommenderar även folk som vill ha längre sessioner att själva installera programvaran på en egen server.
Min lilla gissning är att det kommer att förberedas en lösning med köp av längre sessioner, men att de inte fixat den tekniska/kommersiella lösningen än. --Paracel63 (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 19.27 (CEST)
I skrivande stund går det inte använda samma URL vi hade till Wikidatasnacket i eftermiddags. -- LevandeMänniska(talk), 11 oktober 2026 kl. 19.54 (CEST)
Att hosta en server för Jitsi-möten är kanske något Wikimedia Sverige skulle kunna hjälpa till med? Boivie (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 10.10 (CEST)
Det är en idé! Ännu bättre vore ju såklart om Wikimedia Foundation hade en server hela den globala gemenskapen. ♥Ainalidiskussionbidrag 12 oktober 2026 kl. 11.32 (CEST)
Ska testa med 95-minutersmetoden imorgon. Funderar faktiskt på att skaffa ett Google Workspace-abonnemang, åtminstone på försök. Ordinarie pris 6,80 euro per månad. Hoppas det inkluderar de andra deltagarna på mötena. Ska inte behöva kräva Google-abonnemang för de andra. Slår det väl ut kanske det kan ingå i kostnaderna som WMSE sponsrar för tisdagsprojektet? --Paracel63 (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 13.03 (CEST)
Den tekniska lösningen funkade utmärkt, eller snarare bättre än förväntat. Mötet har en rullande "tårtbitsklocka" (samt siffror), så man håller koll. Den byter färg när de 95 minuterna snart är slut. Därefter kan man (åtminstone jag som mötesledare) snabbt byta url och med några klick logga in igen. Då startar en ny nedräkning via "tårtbitsklocka"… 17:30-bytet gjordes till vår ursprungliga url – det funkade! --Paracel63 (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 09.18 (CEST)
Veckans tävling - Källor 2026 IV
Källor kan vi inte få för mycket av! Vid midnatt startar veckans tävling Källor 2026 IV. Välkomna att tävla och öka Wikipedias trovärdighet genom att källbelägga artiklar! Historiker (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 19.02 (CEST)
Wikifika bara på nätet?
Hej! Wikifika på fik var en trevlig tradition & jag har varit med några gånger. Alltid väldigt fint att sitta vid samma bord & se varandra i ögonen när man pratar om mer eller mindre viktiga saker. Är dessa fina sammankomster helt avskaffade? ~2026-54708-09 (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 19.23 (CEST)
Trevligt att du minns den traditionen. Om du följt sidan wp:Wikiträffar de senaste sex åren, vet du vad som hänt med åtminstone wikifikorna i Göteborg. Har du deltagit på wikifikor i Stockholm, så har det på senare år blivit mer oregelbundet arrangerat. Även det har skrivits om på Wikiträffar-sidan. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 19.33 (CEST)
Sedan pandemin har vi i Göteborg valt den digitala lösningen, eftersom den ger bättre möjligheter att samla gemenskapen oavsett var man befinner sig.----Paracel63 (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 19.34 (CEST)
Finns det ett intresse, så skulle vi kunna ordna någon fysisk wikifika i Göteborg framöver. Jag håller med om att det är trevligt att träffas "på riktigt", men som Paracel63 skriver, så får vi deltagare från olika håll på de digitala träffarna. Historiker (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 19.54 (CEST)
Det ena utesluter ju inte det andra. IRL-träffar är trevliga, tycker jag. Därför jag brukar försöka komma på tisdagar till Göteborg, när jag ska jobba där. Adville (diskussion) 11 oktober 2026 kl. 21.07 (CEST)
Och för att vara tydlig, det finns inget centralt beslut om att avskaffa träffar på fik. Det är vi i gemenskapen som ser till att de blir av, så är man sugen på att något ska hända så kan man alltid utlysa en träff själv. (Jag drog i det ofta när jag bodde i Stodkholm, men nu är jag på annan ort.) ♥Ainalidiskussionbidrag 11 oktober 2026 kl. 20.36 (CEST)
Miguel - Mikael
Jag stötte på artikeln Miguel nyss. Trodde det var en namnartikel, men såg genast det var en musikproducent som kallas för det och fått sitt tilltalsnamn som artikelnamn. På andra språk har han ex "Miguel (cantante)" eller "Miguel (singer)". Där finns själva namnet Miguel som en namnartikel eller grensida.
Nyfiken som jag är försökte jag hitta en namngrensida för miguel på svenska och såg att det är en namnform av Mikael... dock så finns det ingen Miguel i listan över "Mikael" i den artikeln.
Hur bör vi göra här på svwp?
Mitt förslag är att göra om dagens Miguel till "Miguel (sångare)" och namnartikeln Miguel skulle då bli som på enwp som en förgrening av olika Miguel så man hittar dem lättare. Adville (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 11.48 (CEST)
Jag håller med om att flytta befintliga artikeln "Miguel" till Miguel (sångare), och omdirigera Miguel till Mikael, eller ännu hellre skapa namnartikeln "Miguel". LittleGun (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 16.54 (CEST)
Koda in Mikael i listan
Jag upptäckte även att i namnlistan hade det skrivits: {{:Mikael Karlsson}} Detta genererade en lista över alla Mikael Karlsson som stod i namnartikeln om Mikael Karlsson, varav 4 st är rödlänkade (och en hette Sebastian KArlsson, men när man gick in på hans artikel så hade han Mikael som andranamn. Den raderade jag från listan). Blir inte det ganska fel att göra så? Är alla Mikael Karlsson mer viktiga än ex de som heter Svensson, även om det är rödlänkade personer? Det blir svårare att radera rödlänkade personer om man inte vet hur man hittar rätt. Jag blev förvirrad då jag sökte efter Sebastian men ej fann honom, och sedan upptäckte det var inkodat så. Adville (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 11.48 (CEST)
Jag förstår poängen med fiffiga kodningar för att bara ändra på ett ställe, och listor är inte lika känsliga som brödtext. Jag är ändå inte inte jätteförtjust i såna kodningar i artikeltext, och man blir absolut inte klokare i Visual Editor, som saknar all dokumentation. Så för min del får det gärna tas bort. Att det bara är "Mikael Karlsson" som särbehandlats har däremot ingenting med "objektiv viktighet" att göra. Bara gamla vanliga wikipediaprocessen; ingen har brytt sig om att göra så med de andra, därför har det inte gjorts. Eller så har någon påbörjat en generell sån ändring, men känt sig manad att sluta efter ifrågasättande. LittleGun (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 17.06 (CEST)
Jag tänkte inte ens på att titta i visual... Nä, särbehandlningen är nog inte medveten. Hade jag trott det hade jag nog kollat upp vem som lade in det så (kanske är likadant på andra artiklar med från samma användare vid den tiden som detta lades in? Har inte kollat upp det.) Dock kan man inte bara ta bort den koden för då blir det åt andra hållet. Man måste kolla upp så de MK, eller vilket namn det nu är, som försvinner med borttagningen och är relevanta i listan (bara de mest kända) läggs in igen. Adville (diskussion) 12 oktober 2026 kl. 17.27 (CEST)
Om man tar brt koden är det "bara" att kopiera in dem igen från "Mikael Karlsson-listan", efter att eventuellt ha städat den. Då får man ingen automatisk synkning. LittleGun (diskussion) 13 oktober 2026 kl. 17.06 (CEST)
Här är lite fakta kring förekomsten av sådana där "Mikael Karlsson-transkluderingar" bland svwp:s namnartiklar:
Av dessa är det just nu 3097 sidor som innehåller taggen <onlyinclude> som alltså möjliggör att den taggade delen av sidan inkluderas i en annan sida, typiskt en grensida av något slag. Se denna lista. Detta betyder inte att möjligheten har utnyttjats i varje specifikt fall.
Det finns just nu 626 sidor, däribland ovan nämnda Mikael, i kategoriträdet Personnamn som använder möjligheten till att inkludera en sådan namnlista. Se denna lista
Det här med transkluderingar av namnlistor i namngrensidor diskuterades på Bybrunnen bland annat i samband med den månatliga kvalitetsmätningen i januari 2023, se denna länk.
Den 22 november bjuder vi på Wikimedia Sverige in till årets Wikipedia-dag på Norrsken House i Stockholm. Temat för årets dag är “Hur man skapar ett internet för alla”.
Det är genom vårt projekt Wikispeech som vi bjuder in till en halvdag som fokuserar på hur internet kan bli mer tillgängligt och nå ännu fler. Vi fyller agendan med både presentationer, samtal och en demo utvecklat inom projektet.
Ni kommer kunna träffa flera av oss som jobbar i projektet och på Wikimedia, flera av våra samarbetspartners och andra som drivs av att skapa ett öppet, fritt och tillgängligt internet.
Vi skulle gärna vilja höra från er vad som intresserar er kopplat till digital tillgänglighet. Finns det något konkret och praktiskt ni skulle vilja lära er? Eller skulle ni vilja få en inblick i hur livet påverkas när man tar in text genom att lyssna? Ja, vad skulle vara viktigt för att ni skulle vilja komma till eventet?
Tror det finns massa att fundera över jag känner nog att vara mjukvaruutvecklare känns väldigt långt från saker som skrivstugor, låna ut kameror, ladda upp lite data med quickstatement... Berätta gärna hur ni jobbar, spec, backlog, vision och även lesson learned på dessa 10 år. Min tro är att mjukvaruutveckling håller på att revolutioneras just nu och att jobba agilt med AI är ett måste... Hur påverkar det er arbetsmetod och projektets inriktning?
en diskussion på Bybrunnen tog vi upp att Wikipedia kan få en annan roll i framtidens kunskapslandskap. Kunskapen kanske allt oftare används via andra tjänster och gränssnitt, utan att användaren besöker svenskspråkiga Wikipedia. Hur tar Wikispeech höjd för det? Behövs Wikispeech som har fokus på Wikipedia 2030?
hur ser acceptansen ut från Wikimedia för projektet? Känns som det varit motstånd tidigare både till detta och tankar om att skapa en "svensk Hub"... har acceptansen blivit bättre för Wikimedia Sverige...
@Salgo60 Ja det finns mycket att fundera över och också en del begränsningar vi behöver göra för att hålla oss inom de fyra timmarna. Om det finns ett stort intresse för just tekniska specar och att gå in på detaljer är det något vi skulle kunna kika på som ett evenemang för 2027. 22 november kommer vi att köra en demo av ett av verktygen som vi utvecklar. Vi håller på vilket en stund till, men den delen av programmet kommer ge utrymme åt en inblick i hur vi har jobbat och visioner med projektet.
Jag håller med dig om att det sker mycket med hjälp av generativ AI just nu, men jag tror också att man behöver förstå hur den bäst kommer till användning och hur det påverkar flera delar av verksamheten. Jag kan inte ge dig något uttömmande svar här men, Wikimedia Foundation har tagit fram den AI strategi som vi förhåller oss till.
Punkten om att besökare kanske inte ser innehållet på Wikipedia sidan är en kniviga fråga och det är många som tänker kring den just nu. Det är ju otroligt svårt att sia om framtiden, men vad vi sett fram till nu är att svenskspråkiga Wikipedias besöksstatistik inte sjunkit i samma omfattning som den engelskspråkiga. Jag skulle nog vilja ta ett större grepp om frågan än bara se till den som en enskild punkt kopplad till mjukvaruutveckling. Mycket handlar ju också om beteenden och psykologi.
Din sista punkt förstår jag inte riktigt vem du syftar på. Menar du Wikimedia som i vi på Wikimedia Sverige eller Wikimedia Foundation? Du får gärna hänvisa mig till diskussionerna om motstånd om en svensk hub. Amelia Högberg (WMSE) (diskussion) 14 oktober 2026 kl. 16.47 (CEST)
Tackar du behöver inte svara på allt det viktiga är att ni hittar en väg framåt som är mer realistisk än det var 2016... Ingen är lyckligare än jag om ni lyckas... Kolla in gårdagens Digikult presentation den var intressant (kommer i inspelad form) att fler funderar över detta och att delar sina erfarenheter är nog ett måste "Text till tal tankar" kanske inte är det man som synskadad alltid prioriterar... finns nog många användarfall som borde dokumenteras
> "sista punkt förstår jag inte riktigt vem du syftar på. Menar du Wikimedia " kanske jag som misstolkat T264842 och T267918
Det känns lite tråkigt att det hittills mest är jag och Larske som kommenterar. Fler perspektiv och erfarenheter skulle behövas i diskussionen Att projektet har pågått i över tio år borde väl få fler att reagera och engagera sig i diskussionen om resultat, kvarstående hinder och vägen framåt eller om det är bättre att fokusera på annat lägre hängande frukter... Salgo60 (diskussion) 15 oktober 2026 kl. 17.50 (CEST)
Granskning av utkast: Deep Sea Productions (intressekonflikt)
Den fenomenala sidan arxfoto.se kommer försvinna från och med 1 maj 2027. Bilderna därifrån får användas enligt CC BY 4.0 (se ). Attribuera filerna som till exempel c:File:Kungstorget, flyg, 1984 mars.jpg.
Frågan är om det ska skrivas "Sarandë och Tiranë i stället för Saranda och Tirana, Gjirokastër och Shkodër i stället för Gjirokastra och Shkodra, Durrës och Berat i stället för Durrësi och Berati, Peshkopi i stället för Peshkopia, och så vidare." Per W (diskussion) 17 oktober 2026 kl. 02.56 (CEST)
