| 1 Persei | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Perseus |
| Rektascension | 01t 51m 59,320s |
| Deklination | +55° 08′ 50,58″ |
| Skenbar magnitud () | +5,49 - 5,74 - 5,85 (V), +5,49 – 5,85 (V) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B1.5 V, |
| B–V | -0,175 ± 0,004 |
| Variabeltyp | Förmörkelsevariabel av Algol-typ (EA/D) |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: 12,05 ± 0,25 mas/år Dek.: -9,18 ± 0,28 mas/år |
| Parallax () | 2,52 ± 0,33 |
| Avstånd | ca 1 300 lå (ca 400 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,37 / -1,77 |
| Detaljer | |
| Massa | 6,95 M☉ |
| Radie | 3,29 R☉ |
| Luminositet | 2 188 L☉ |
| Temperatur | 21 500 K |
| Vinkelhastighet | 115 km/s |
| Andra beteckningar | |
| V436 Persei, GCRV 1036, LS I +54 2, TYC 3688-2149-1, GEN# +1.00011241, 2MASS J01515931+5508505, UBV 1852, AG+54 198, GSC 03688-02149, N30 380, UBV M 8449, ALS 6794, HD 11241, PPM 26835, uvby98 100011241, BD+54 396, HGAM 91, ROT 258, WEB 1835, CEL 174, HIC 8704, SAO 22690, Gaia DR2 408620409702994432, FK5 2122, HIP 8704, SKY# 2751, GC 2241, HR 533, TD1 1047 | |
1 Persei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden, Perseus och har också variabelbeteckningen V436 Persei. Den har en högsta skenbar magnitud på ca 5,49 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,5 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 300 ljusår (ca 400 parsek) från solen.
Primärstjärnan 1 Persei A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B1.5 V. Den har en massa som är ca 7 solmassor, en radie som är ca 3,3 solradier och utsänder ca 2 200 gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 21 500 K.
1 Persei är en förmörkelsevariabel av Algol-typ (EA/D) med en visuell magnitud som varierar mellan +5,49 och 5,85 med perioden 25,9359 dygn. Under primärstjärnans förmörkelse sjunker ljusstyrkan till magnitud 5,85, medan den vid följeslagarens förmörkelse sjunker till 5,74. Förmörkelserna varar i ungefär 25 timmar.
Dubbelstjärnan består av två stjärnor i huvudserien av spektraltyp B2 i en excentrisk bana med en omloppsperiod av 25,9 dygn. Stjärnorna är omgivna av ett svagt gasmoln som är synlig i mitten av infraröd våglängd, även om det är oklart huruvida de är ursprunget till gasen eller helt enkelt passerar den.