| RY Persei | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Perseus |
| Rektascension | 02t 45m 42,123s |
| Deklination | +48° 08′ 37,89″ |
| Skenbar magnitud () | +8,50 Min1:10,25 Min2:8,65 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B4 + F5 III |
| Variabeltyp | Algolvariabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -11,6 ± 2,6 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +2,420 mas/år Dek.: +2,680 mas/år |
| Parallax () | 1,1026 ± 0,0274 |
| Avstånd | 2 960 ± 70 lå (910 ± 20 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,46 / +0,04 |
| Detaljer | |
| Massa | 6,25 ± 0,16 / 1,60 ± 0,10 M☉ |
| Radie | 4,06 ± 0,14 / 8,10 ± 0,17 R☉ |
| Luminositet | 1 630 / 95 L☉ |
| Temperatur | 18 250 / 6 017 K |
| Vinkelhastighet | 280 km/s |
| Andra beteckningar | |
| HD 17034, AG+47 288, ALS 7437, BD+47 692, GSC 03300-00569, HIC 12891, HIP 12891, LS V +47 3, 2MASS J02454210+4808379, PPM 45447, SAO 38304, TD1 1622, TYC 3300-569-1, RY Persei, Gaia DR2 438165588512859008, Gaia DR3 438165588512859008, Gaia DR1 438165588512859008 | |
RY Persei är en variabel stjärna i stjärnbilden Perseus. Det är en Algolvariabel med en period av 6,863569 dygn, vilket anger att den är en förmörkande dubbelstjärna med ett omloppsplan orienterat nära siktlinjen från jorden. Systemet har en maximal skenbar magnitud på 8,50, vilken sjunker ner till magnitud 10,25 under primärstjärnans förmörkelse och till 8,65 vid följeslagarens förmörkelsen. Baserat på parallaxmätningar beräknas stjärnan vara belägen på ett avstånd av ca 2 960 ljusår från solsystemet, men rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av -12 km/s.

Variabiliteten hos systemet rapporterades av L. Tseraskaja år 1906. En omloppsperiod på 6,864 dygn för den förmörkande dubbelstjärnan bestämdes år 1913 baserat på en ljuskurva från A.A. Nijland. W.A. Hiltner noterade år 1946 olika rotationshastighet för väte- och heliumlinjerna, vilket tyder på att den förra bildar ett långsamt roterande hölje kring stjärnan. Uppgifterna tyder på att en gasström överförs från den kallare stjärnan av spektralklass F5 till den hetare stjärnan av spektralklass B4. Den förra har de spektrala egenskaperna hos en utvecklad jättestjärna.
Den heta komponenten befanns rotera snabbt med en beräknad hastighet på 280 km/s. Denna rotation är asynkron med omloppsrotationshastigheten. Systemet uppfattas som en halvfristående dubbelstjärna, även om den är nära en fullständig kontaktdubbelstjärna. Följeslagaren är den mer utvecklade stjärnan och fyller dess Roche-lob. Primärstjärnan var ursprungligen den mindre massiva i paret, men har sedan dess ackumulerat massa från dess partner. Denna överföring har orsakat den hetare stjärnans snabba rotation.
Primärstjärnan verkar vara en huvudseriestjärna av spektraltyp B med spektralklass B4. Den har en massa motsvarande 6,3 solmassor och en radie av 4 solradier. Stjärnan roterar med en projicerad rotationshastighet på 280 km/s och ses från nära ekvatorn. Den utstrålar energi från dess fotosfär motsvarande 1 630 gånger solens luminositet vid en effektiv temperatur av 18 250 K. Följeslagaren ligger separerad från primärstjärnan med 30 gånger solens radie. Den är en jättestjärna av spektralklass F5 III. Den har en massa motsvarande 1,6 solmassa och har expanderat till en radie av 8,1 solradier. Denna stjärna utstrålar 95 gånger solens luminositet vid en effektiv temperatur av 6 017 K.