| V376 Persei | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Perseus |
| Rektascension | 03t 49m 08,10977s |
| Deklination | +43° 57′ 47,3016″ |
| Skenbar magnitud () | +5,77 - 5,91 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A9 IV |
| U–B | +0,06 |
| B–V | +0,26 |
| Variabeltyp | Delta Scuti-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -11,1 ± 2,6 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -3,453 ± 0,244 mas/år Dek.: +11,469 ± 0,200 mas/år |
| Parallax () | 14,6959 ± 0,2134 |
| Avstånd | 222 ± 3 lå (68,0 ± 1,0 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,73 ± 0,07 |
| Detaljer | |
| Massa | 1,98 ± 0,04 M☉ |
| Radie | 2,7 R☉ |
| Luminositet | 23 ± 2 L☉ |
| Temperatur | 7 194 ± 50 K |
| Metallicitet | +0,30 |
| Vinkelhastighet | 103 km/s |
| Ålder | 1,12 miljard år |
| Andra beteckningar | |
| HD 23728, AG+43 403, BD+43 818, GSC 02875-02557, HIC 17846, HIP 17846, HR 1170, IRAS 03456+4348, 2MASS J03490812+4357471, PPM 46552, SAO 39128, TD1 2528, TYC 2875-2557-1, uvby98 100023728, V376 Persei, Gaia DR2 243466822542773248, Gaia DR3 243466822542773248, Gaia DR1 243466818244407040 | |
HR 1170, även känd som HD 23728 och V376 Persei, är en stjärna belägen i stjärnbilden Perseus på ett avstånd av ca 220 ljusår från solsystemet. Den är en stjärna av magnitud 5 och kan vara svagt synlig för blotta ögat på platser där ljusföroreningar ej förekommer. Den är en variabel stjärna, vars ljusstyrka varierar något från magnitud 5,77 till 5,91.

Michel Breger tillkännagav 1969 att HR 1170 är en Delta Scuti-variabel, baserat på observationer gjorda under 6 timmar och 10 minuter den 13 oktober 1967. Han rapporterade att den varierade med en medelamplitud på 0,08 magnituder med en period av 2,2 timmar. År 1970 fick den variabelbeteckningen V376 Persei.
Tidiga undersökningar av HR 1170 visade att den har mer än en pulseringsperiod, vilket gäller för de flesta Delta Scuti-stjärnor, och ljuskurvan visar de olika perioderna som slår med varandra. Många forskare har försökt fastställa de oscillationslägen som finns i stjärnan. Alla utom en av dessa studier finner endast två signifikanta perioder. Alla är överens om att en av perioderna är ca 2,386 timmar, men studierna är inte överens om den andra perioden. Det råder inte heller någon enighet om huruvida pulseringarna är radiella, ickeradiala eller en kombination av de två, även om de flesta av de senare studierna, som undersöker data tagna över ett längre tidsfönster, drar slutsatsen att åtminstone ett av pulseringslägena är ickeradialt.