Bodleianska biblioteket

Bodleianska biblioteket
Bodleianska biblioteket
Annat namn"Bodley" och "the Bod"
LandStorbritannien Storbritannien
TypForskningsbibliotek
Grundat1602
PlatsBroad Street i Oxford
Koordinater51°45′14″N 1°15′19″V / 51.753972222222°N 1.2551388888889°V / 51.753972222222; -1.2551388888889
BeståndMer än 13 miljoner
ChefRichard Ovenden
Webbplatsbodleian.ox.ac.uk/bodley

Bodleianska biblioteket (engelska: Bodleian Library, latin: Bibliotheca Bodleiana) är forskningsbiblioteket vid Oxfords universitet i Oxford i England. Biblioteket anses vara det första allmänna biblioteket i Europa och det grundades 1602 av Sir Thomas Bodley kort före Ambrosianska biblioteket i Milano. Bodleianska biblioteket är det näst största biblioteket i landet efter British Library. Med över 13 miljoner tryckta föremål, är det det näst största biblioteket i Storbritannien efter British Library. Enligt Legal Deposit Libraries Act 2003 är det ett av sex pliktexemplarsbibliotek för verk publicerade i Storbritannien, och enligt irländsk lag har det rätt att begära ett exemplar av varje bok som publicerats i Irland. Känd bland Oxfordforskare som "Bodley" eller "the Bod", fungerar det främst som ett referensbibliotek och i allmänhet får dokument inte tas bort från läsesalarna.

År 2000 samlades ett antal bibliotek inom University of Oxford för administrativa ändamål under ledning av det som initialt kallades Oxford University Library Services (OULS), och sedan 2010 som Bodleian Libraries, där Bodleianska biblioteket är den största komponenten.

Alla college vid University of Oxford har egna bibliotek, som i flera fall grundades långt före grundandet av Bodleianska, och alla är helt oberoende av Bodleian. De deltar dock i SOLO (Search Oxford Libraries Online), Bodleian Libraries onlinekatalog, förutom University College, som har en oberoende katalog. Stora delar av bibliotekets arkiv digitaliserades och gjordes tillgängliga för allmänheten 2015.

Byggnader och regler

Biblioteket omfattar idag en grupp av fem byggnader spridda längs gatorna Broad Street och Catte Street nära Radcliffe Square i Oxfords centrum. De äldsta delarna är Duke Humfrey's Library, byggt år 1488, och Divinity School. De andra delarna är Schools Quadrangle från 1600-talet, Clarendon Building och Radcliffe Camera från 1700-talet (som idag är bibliotekets läsesal) samt Weston Library från 1900- och 2000-talen. Sedan 1800-talet har underjordiska förråd byggts, medan det huvudsakliga förrådet utanför platsen ligger i South Marston i utkanten av Swindon.

Förutom byggnaderna i biblioteksområdet tillhör vidare ytterligare 9 bibliotek i staden Bodleianska biblioteket . Dessa är:

Tillträde

Dörr till Bodleians huvudentré, med vapensköldar från flera Oxford-college

Innan nya läsare får tillgång till biblioteket måste de godkänna en formell deklaration. Denna deklaration var traditionellt en muntlig ed, men görs numera vanligtvis genom att underteckna ett brev med liknande effekt. Ceremonier där läsare reciterar deklarationen utförs fortfarande för dem som vill; dessa sker främst i början av universitetets Michaelmas term. Externa läsare (de som inte är knutna till universitetet) måste fortfarande recitera deklarationen muntligt innan antagning. Bodleian Admissions Office har samlat ihop en stor samling översättningar av deklarationen— som täcker över hundra olika språk våren 2017 — vilket gör det möjligt för dem som inte är engelsktalande att recitera den på sitt modersmål. Den engelska texten av deklarationen är följande i översättning:

Jag åtar mig härmed att inte ta bort från biblioteket, eller att märka, vanställa eller skada på något sätt, någon volym, dokument eller annat föremål som tillhör det eller i dess förvar; inte att ta med eld eller låga in i biblioteket, eller tända eld däri, och inte röka i biblioteket; och jag lovar att följa alla bibliotekets regler.

Detta är en översättning av den traditionella latinska eden (den ursprungliga versionen förbjöd inte tobaksrökning, även om biblioteken då var ouppvärmda eftersom bränder var farliga):

Do fidem me nullum librum vel instrumentum aliamve quam rem ad bibliothecam pertinentem, vel ibi custodiae causa depositam, aut e bibliotheca sublaturum esse, aut foedaturum deformaturum aliove quo modo laesurum; item neque ignem nec flammam in bibliothecam inlaturum vel in ea accensurum, neque fumo nicotiano aliove quovis ibi usurum; item promitto me omnes leges ad bibliothecam Bodleianam attinentes semper observaturum esse.

Historia

Biblioteket från 1566, tecknat av John Bereblock och givet till drottning Elizabeth I som en del av en bok när hon första gången besökte Oxford
Dörr till Schola Moralis Philosophiae (Moralfilosofins skola) vid Bodleianska (nu personalingången i Schools Quadrangle)
The Tower of the Five Orders, sett från ingången till Divinity School
Biblioteket från Radcliffe Square
Bibliotekets innergård med norra entrén

1300- och 1400-talet

Medan Bodleianska, i sin nuvarande form, har en sammanhängande historia som går tillbaka till 1602, går dess rötter ännu längre tillbaka. Det första specialbyggda biblioteket som är känt att ha funnits i Oxford grundades på 1300-talet efter testamente av Thomas Cobham, biskop av Worcester (d. 1327). Denna lilla samling av kedjade böcker förvarades i Old Congregation House som låg ovanför norra sidan av University Church of St Mary the Virgin på High Street. Denna samling fortsatte att växa stadigt, men när Humphrey, hertig av Gloucester (bror till Henrik V av England), donerade ytterligare cirka 280 handskrifter mellan 1435 och 1437, ansågs utrymmet otillräckligt och en större byggnad krävdes. Ett lämpligt rum byggdes slutligen ovanför Divinity School och färdigställdes 1488. Detta rum är fortfarande känt som Duke Humfrey's Library. Efter 1488 slutade universitetet att spendera pengar på bibliotekets underhåll och inköp, och handskrifter slutade återlämnas till biblioteket.

Sir Thomas Bodley och omgrundandet av universitetsbiblioteket

Biblioteket gick igenom en period av nedgång i slutet av 1500-talet: bibliotekets möbler såldes och endast tre av de ursprungliga böckerna som tillhörde hertig Humphrey fanns kvar i samlingen. År 1550 beslagtogs större delen av samlingen av Richard Cox som på uppdrag av kung Edvard VI skulle rensa ut alla katolska spår i England, detta medförde att biblioteket stängdes år 1556 .

Det var inte förrän 1598 som biblioteket började blomstra igen, när Thomas Bodley skrev till universitetets rektor och erbjöd sig att stödja bibliotekets utveckling: "där det hittills finns ett publikt bibliotek i Oxford: vilket du vet är tydligt av Rom själv, och enligt dina laghandlingar tar jag på mig ansvaret och kostnaden, för att återigen reducera det till sitt tidigare bruk." Thomas James från New College utsågs till den förste bibliotekarien.

Bodley var tidigare fellow vid Merton College, som nyligen hade gift sig med en förmögen änka, och son till John Bodley (död 15 oktober 1591), en protestantisk köpman som valde utländsk exil istället för att stanna i England under drottning Marias romersk-katolska styre, och var därmed involverad i Rowland Hills publicering av Genèvebibeln, en tidig protestantis bibelöversättning.

Sex av Oxfords universitslärare fick i uppdrag att hjälpa Bodley att renovera biblioteket i mars 1598. Duke Humfrey's Library renoverades, och Bodley donerade några av sina egna böcker för att möblera det. Biblioteket återöppnades formellt den 8 november 1602 under namnet "Bodleian Library" (officiellt Bodleys bibliotek). Det fanns omkring 2 000 böcker i biblioteket vid denna tid, med ett utsmyckat Benefactor's Register framträdande för att uppmuntra donationer. Tidiga välgörare motiverades av reformationens senaste minne att donera böcker i hopp om att de skulle hållas säkra.

Bodleys samlarintressen var varierade; enligt bibliotekets historiker Ian Philip försökte han redan i juni 1603 hämta verk från Turkiet, och det var under "samma år som den första kinesiska boken förvärvades", trots att ingen vid Oxford kunde förstå dem vid den tiden. År 1605 gav Francis Bacon biblioteket ett exemplar av sin The Advancement of Learning och beskrev Bodleian som "en ark för att rädda lärdomen från syndafloden". Vid denna tid fanns det få böcker skrivna på engelska i biblioteket, delvis eftersom akademiskt arbete inte utfördes på engelska. År 1605 trycktes den första bibliotekskatalogen och nästa utgåva år 1620 omfattade redan 675 sidor. Bibliotekarien Thomas James föreslog att Bodley skulle be Stationers' Company att tillhandahålla ett exemplar av alla böcker som tryckts till Bodleian och 1610 ingick Bodley en överenskommelse med företaget om att placera ett exemplar av varje bok som var registrerad hos dem i biblioteket. Bodleian-samlingen växte så snabbt att byggnaden utökades mellan 1610 och 1612 (känd som Arts End), och återigen 1634–1637. När John Selden dog 1654 lämnade han Bodleian sin stora samling böcker och handskrifter. Den senare tillbyggnaden av Duke Humfrey's Library är fortfarande känd som "Selden End".

År 1620 fanns 16 000 föremål i Bodleians samling. Den som ville använda Bodleian var tvungen att köpa ett exemplar av bibliotekets katalog från 1620 till en kostnad av 2 shilling och 8 pence.

Schools Quadrangle och Tower of the Five Orders

Vid Bodleys död 1613 hade hans planerade ytterligare utbyggnad av biblioteket just börjat. Schools Quadrangle (ibland kallad "Old Schools Quadrangle" eller "Gamla biblioteket") byggdes mellan 1613 och 1619 genom att lägga till tre flyglar till Proscholium och Arts End. Tornet utgör huvudingången till biblioteket och är känt som Tower of the Five Orders. Tornet har fått sitt namn eftersom det är utsmyckat, i stigande ordning, med kolonner från var och en av de fem klassiska arkitekturstilarna: toskansk, dorisk, jonisk, korintisk och komposita.

De tre flyglarna i innergården har tre våningar: rum på bottenvåningen och övervåningen (exklusive Duke Humfrey's Library, ovanför Divinity School) användes ursprungligen som föreläsningsrum och konstgalleri. Föreläsningssalarna anges fortfarande av inskriptionerna över dörrarna (se illustration). När bibliotekets samlingar växte togs dessa rum gradvis över, och universitetsföreläsningar och examinationer flyttades in i den nybildade University Schools-byggnaden. Konstsamlingen överfördes till Ashmolean Museum. En av skolorna användes för att visa bibliotekets skatter, som nu flyttats till det renoverade Weston Library, medan de andra används som kontor och mötesrum för bibliotekets administratörer, ett läsarrum och en liten presentbutik.

The Tower of the Five Orders fotograferat av Henry Fox Talbot, ca 1843/46
Radcliffe Camera, sett från University Church

1700- och 1800-talet

Avtalet med Stationers' Company innebar att tillväxten var konstant och det fanns även ett antal stora testamenten och förvärv av andra skäl. Fram till grundandet av British Museum 1753 var Bodleian i praktiken Englands nationalbibliotek. Vid den tiden var Bodleian, Cambridge University Library och Royal Library de mest omfattande boksamlingarna i England och Wales

Astronomen Thomas Hornsby observerade Venuspassagen från Tower of the Five Orders år 1769.

Biblioteket levererades i stor utsträckning av Strasbourg-företaget Treuttel & Würtz. En stor samling medeltida italienska handskrifter köptes från Matteo Luigi Canonici år 1817. År 1829 köpte biblioteket samlingen av rabbin David Oppenheim och utökade sin hebreiska samling.

År 1849 uppskattades samlingarna till cirka 220 000 böcker och cirka 21 000 manuskript .

Radcliffe Camera

Huvudartikel: Radcliffe Camera

I slutet av 1800-talet krävde fortsatt expansion av biblioteket mer expansionsyta. År 1860 fick biblioteket tillstånd att ta över den intilliggande byggnaden, Radcliffe Camera. År 1861 överfördes bibliotekets medicinska och vetenskapliga samlingar till Radcliffe Science Library, som hade byggts längre norrut intill universitetsmuseet.

Clarendon Building

Huvudartikel: Clarendon Building

Clarendon Building ritades av Nicholas Hawksmoor och byggdes mellan 1711 och 1715, ursprungligen för att hysa tryckpressarna från Oxford University Press. Den lämnades av pressen i början av 1800-talet och användes av universitetet för administrativa ändamål. År 1975 överlämnades det till Bodleian Library och erbjuder nu kontors- och möteslokaler för seniora medarbetare.

1900- och 2000-talet

Radcliffe Camera och University Church of St Mary the Virgin 2016

År 1907 hade chefsbibliotekarien Nicholson påbörjat ett projekt för att revidera katalogen över tryckta böcker. År 1909 donerade Nepals premiärminister Chandra Shum Shere en stor samling sanskritlitteratur till biblioteket.

År 1911 fortsatte Copyright Act 1911 (nu ersatta av Legal Deposit Libraries Act 2003) Stationers avtal genom att göra Bodleian till ett av de sex (dåvarande) biblioteken med pliktexemplar i Storbritannien där varje exemplar av varje publicerad bok måste deponeras.

Mellan 1909 och 1912 byggdes en underjordisk bokplattform under Radcliffe Camera och Radcliffe Square, känd sedan 2011 som Gladstone Link. År 1914 översteg det totala antalet böcker i bibliotekets samlingar 1 miljon. År 1915 hade endast en fjärdedel av den reviderade katalogen färdigställts, en uppgift som försvårades av bibliotekspersonalen som gick in i krigsinsatsen, antingen genom att tjänstgöra i väpnade styrkor eller frivilligt tjänstgöra på sjukhus. I juli 1915 hade de mest värdefulla böckerna flyttats till en hemlig plats på grund av rädsla för att Oxford skulle bombas, och en frivillig brandkår utbildades och var redo, men Oxford undkom första världskriget utan att bli bombat. På 1920-talet behövde biblioteket ytterligare utbyggnad, och 1937 påbörjades byggarbetet på New Bodleian Building, mittemot Clarendon Building i nordöstra hörnet av Broad Street.

New Bodleian ritades av arkitekten Sir Giles Gilbert Scott. Bygget slutfördes 1940. Byggnaden hade en innovativ ziqquratdesign, med 60 % av bokbeståndet under marknivå. En tunnel under Broad Street förbinder de gamla och nya Bodleian-byggnaderna och innehåller en gångväg, en mekanisk boktransportör och ett pneumatiskt rörpostsystem som användes för bokbeställningar tills ett elektroniskt automatiserat system för magasinförfrågningar infördes 2002. Rörpostsystemet fortsatte att användas av läsare som begärde att handskrifter skulle levereras till Duke Humfrey's Library tills det stängdes av i juli 2009. År 2010 meddelades att transportbandet, som hade transporterat böcker under Broad Street sedan 1940-talet, skulle stängas och demonteras den 20 augusti 2010. The New Bodleian stängde den 29 juli 2011 före återuppbyggnaden.

Bibliotekets nutid och framtid

The New Bodleian Library (numera Weston Library)

The New Bodleian building byggdes om bakom sin ursprungliga fasad för att erbjuda förbättrade förvaringsmöjligheter för sällsynta och ömtåliga material, samt bättre faciliteter för läsare och besökare. Det nya byggnadskonceptet designades av WilkinsonEyre och designen utfördes av ingenjörskonsulten Hurley Palmer Flatt. Det öppnades åter för läsare som Weston Library den 21 mars 2015. I mars 2010 bytte gruppen av bibliotek som kollektivt kallas "Oxford University Library Services" namn till "The Bodleian Libraries", vilket gjorde det möjligt för Oxford-medlemmar utanför Bodleian att förvärva Bodleian-varumärkets glans. Byggnaden nominerades till Stirlingpriset 2016.

I november 2015 översteg samlingarna 12 miljoner exemplar i samband med förvärvet av Shelleys "Poetical Essay on the Existing State of Things". Bodleian, som trodde att exemplaret var förlorat sedan kort efter publiceringen 1811 tills ett exemplar återupptäcktes i en privat samling 2006, har digitaliserat det 20-sidiga häftet för onlineåtkomst. Den kontroversiella dikten och den tillhörande essän tros ha bidragit till att poeten portades från Oxfords universitet.

Kopiering och restaurering

Exlibrisfrimärke från Bodleian Library, circa 1830.

Biblioteket har en strikt policy för kopiering av material. Fram till ganska nyligen var personlig kopiering av biblioteksmaterial inte tillåten, eftersom man oroade sig för att kopiering och överdriven hantering skulle orsaka skador. Dock kan individer nu kopiera det mesta material som producerats efter 1900, och en personalmedlad tjänst tillhandahålls för vissa typer av material daterade mellan 1801 och 1900. Handhållna skannrar och digitalkameror är också tillåtna för användning på de flesta publikationer efter 1900-talet, och digitalkameror kan också, med tillstånd, användas med äldre material. Biblioteket kommer att tillhandahålla digitala skanningar av det mesta material från före 1801. Mikroformkopior har gjorts av många av de mest ömtåliga föremålen i bibliotekets samling, och dessa ersätts när det är möjligt med originalen. Biblioteket publicerar digitala bilder av föremål i sin samling via sin Digital Bodleian-tjänstDigital Bodleian.

Bodleys bibliotekarie

Chefen för Bodleian Library är känd som "Bodleys bibliotekarie". Den första bibliotekarien, Thomas James, valdes av Bodley 1599, och universitetet bekräftade James i hans tjänst 1602. Bodley ville att hans bibliotekarie skulle vara "någon som är känd och erkänd som en flitig student, och i all sin konversation pålitlig, aktiv och diskret, också en examinerad och en lingvist, inte bunden av äktenskap eller av en kyrkotjänst", även om James lyckades övertala Bodley att låta honom gifta sig och bli rektor i St Aldate's kyrka. James sade om Bodleians samlingar: "En liknande bibliotek finns ingenstans att hitta."

Totalt har 25 personer tjänstgjort som Bodleys bibliotekarie; Deras noggrannhet har varierat genom åren. Prästen Thomas Lockey (1660–1665) ansågs olämplig för posten, John Hudson (1701–1719) har beskrivits som "vårdslös om inte oförmögen", och John Price (1768–1813) anklagades av en samtida forskare för "en regelbunden och ständig försummelse av sin plikt".

Sarah Thomas, som tjänstgjorde från 2007 till 2013, var den första kvinnan att inneha tjänsten, och den andra bibliotekarien (efter sin föregångare Reginald Carr) som också blev chef för Oxford University Library Services (nu Bodleian Libraries). Amerikanen Thomas var också den första utländska bibliotekarien som drev Bodleian. Hennes efterträdare från januari 2014 är Richard Ovenden, som var biträdande bibliotekarie under Thomas.

Samlingen

Divinity School
Duke Humfrey's Library

Bibliotekets samling omfattar idag cirka 10 miljoner volymer

I samlingarna finns en rad historiska originalexemplar, däribland kan nämnas:

Fi

Fram till 2010 använde biblioteket den grekiska bokstaven fi för att märka böcker som ansågs vara för utmanande för att vara med i den allmänna samlingen. Fi användes då i betydelsen "fy!". Märkningen infördes under den viktorianska tiden och i november 2018 invigdes en utställning, Story of Phi: Restricted Books, med många föremål som aldrig tidigare visats på biblioteket. Utställningen tar även upp hur idéer om sexualitet och censurering förändrats.

I populärkulturen

Romaner

Bodleian är ett av de bibliotek som Christine Greenaway (en av Bodleys bibliotekarier) konsulterar i Colin Dexters Kommissarie Morse-roman Kvinnan i kanalen (1989). Slutet på Michael Innes deckare Operation Pax (1951) utspelar sig i en påhittad version av det underjordiska bokmagasinet, som nås på natten genom att glida ner för "Mendip-klyftan", en ränna gömd i Radcliffe Square.

Eftersom J.R.R. Tolkien studerade filologi vid Oxford och så småningom blev professor, finns många av Tolkiens manuskript nu på biblioteket.

Historikern och romanförfattaren Deborah Harkness placerade mycket av den tidiga delen av sin roman från 2011, A Discovery of Witches, i Bodleian, särskilt i Selden End. Romanen innehåller också en av bibliotekets Ashmole-handskrifter (Ashmole 782) som ett centralt inslag i boken.

Medeltidshistorikern Dominic Selwood placerade delar av sin kryptothriller från 2013, The Sword of Moses, i Duke Humfrey's Library, och romanen bygger på bibliotekets kopia av en magisk medeltida hebreiskt handskrift känt som "The Sword of Moses".

Filminspelningar

Bibliotekets arkitektur har gjort det till en populär plats för filmskapare, som representerar antingen Oxford University eller andra platser. Det kan ses i öppningsscenen i Guldkompassen (2007), En förlorad värld (TV-serie från 1981), Wonka (2023), Ett annat land(1984), Den galne kung George (1994) och de två första, liksom den fjärde, Harry Potter-filmerna, där Divinity School också fungerar som Hogwarts sjukhusflygeln och rummet där professor McGonagall lär eleverna dansa, samt Duke Humfrey's Library som Hogwarts bibliotek.

Referenser

  1. 1 2 ”Bodleian Libraries – About us”. ox.ac.uk. https://www.bodleian.ox.ac.uk/about/history.
  2. ↑ Murray, Stuart (2009). The Library: An Illustrated History. New York: Skyhorse. Sid. 208. ISBN 978-0-8389-0991-1.
  3. 1 2 3 4 , Britain Express, Bodleian Library artikel, läst 27 mars 2010
  4. 1 2 3 4 5 6 , Sacred destinations, Bodleian Library artikel, läst 27 mars 2010
  5. ↑ Legal Deposit Libraries Act 2003
  6. ↑ ”Agency for the Legal Deposit Libraries”. llgc.org.uk. http://www.llgc.org.uk/aldl/.
  7. ↑ S198(5) Copyright and Related Rights Act 2000
  8. ↑ Jonathan Jones, Oxford's online Bodleian archive: illumination for all, The Guardian, 8 August 2015.
  9. 1 2 3 4 5 Arkiverad 6 februari 2013 hämtat från the Wayback Machine., Bodleian Library historia, läst 27 mars 2010
  10. ↑ Bodleian Libraries [bodleianlibs] (13 April 2017). ”We have translated the Bodleian oath into more than one hundred languages. Readers make the pledge in their mother tongue.”. https://twitter.com/bodleianlibs/status/852527378215694336.
  11. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”The Early Years”. A Brief History of the Bodleian Library.. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 6. ISBN 978-1-85124-273-3.
  12. ↑ Philip, Ian (1983) The Bodleian Library in the Seventeenth and Eighteenth Centuries. Oxford: Clarendon Press ISBN 0-19-822484-2; p. 5
  13. ↑ The Bodleian Library. London: Jarrold & Sons, 1976 ISBN 0-900177-62-4.
  14. 1 2 3 The Bodleian Library 1976. See also Bodleian history page at https://www.bodleian.ox.ac.uk/bodley/about-us/history
  15. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”The Early Years”. A Brief History of the Bodleian Library.. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 5–7. ISBN 978-1-85124-273-3.
  16. 1 2 Philip, Ian (1983); p. 1
  17. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”The Early Years”. A Brief History of the Bodleian Library.. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 1–4. ISBN 978-1-85124-273-3.
  18. ↑ ”John Shillingford, John Bodley, and Thomas Bodley blue plaque” (på brittisk engelska). openplaques.org. Arkiverad från originalet den 2025-06-10. https://web.archive.org/web/20250610030210/https://openplaques.org/plaques/50444. Läst 23 juni 2026.
  19. ↑ Beddard, R. A. (2002). ”The Official Inauguration of the Bodleian Library on 8 November 1602”. The Library 3 (3): sid. 255–283. doi:10.1093/library/3.3.255.
  20. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”The Early Years”. A Brief History of the Bodleian Library. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 9–11. ISBN 978-1-85124-273-3.
  21. ↑ Philip, Ian (1983); p. 19
  22. 1 2 Clapinson, Mary (2015). ”The Early Years”. A Brief History of the Bodleian Library. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 14. ISBN 978-1-85124-273-3.
  23. ↑ ”Novum organum (New Instrument)”. Marks of Genius. Bodleian Library. https://genius.bodleian.ox.ac.uk/exhibits/browse/novum-organum-new-instrument/.
  24. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”The Early Years”. A Brief History of the Bodleian Library.. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 15. ISBN 978-1-85124-273-3.
  25. 1 2 3 Jackson, Sidney L. (1 January 1969). ”Bodley and the Bodleian: Collections, Use and Administration”. The Library Quarterly: Information, Community, Policy 39 (3): sid. 253–270. doi:10.1086/619766.
  26. ↑ Davis, D. G. (1 January 1970). ”Problems in the Life of a University Librarian: Thomas James, 1600–1620”. College & Research Libraries 31 (1): sid. 43–49. doi:10.5860/crl_31_01_43.
  27. 1 2 ”History of the Bodleian”. Bodleian Libraries. http://www.bodleian.ox.ac.uk/about/history.
  28. ↑ Cole, Catherine (1968). ”The Building of the Tower of Five Orders in the Schools' Quadrangle at Oxford”. Oxoniensia 23: sid. 92–107. http://oxoniensia.org/volumes/1968/cole.pdf. Läst 7 november 2017. Mall:Open access
  29. ↑ University of Oxford: Museum of the History of Science, "The most noble problem in nature: the transit of Venus in the eighteenth century" online catalogue of an exhibition held in 2004
  30. ↑ Haß, Annika (2023-08-10) (på tyska). Europäischer Buchmarkt und Gelehrtenrepublik: Die transnationale Verlagsbuchhandlung Treuttel & Würtz, 1750–1850. Heidelberg University Publishing. doi:10.17885/heiup.817. ISBN 978-3-96822-073-4. https://heiup.uni-heidelberg.de/catalog/download/817/1349/110228.
  31. ↑ ”Weston Library | Classical & Medieval MSS”. Weston Library | Classical & Medieval MSS. Bodleian.ox.ac.uk. https://www.bodleian.ox.ac.uk/weston/finding-resources/guides/medieval.
  32. ↑ ”Weston Library | Hebraica, Judaica & Semitics”. Weston Library | Hebraica, Judaica & Semitics. Bodleian.ox.ac.uk. https://www.bodleian.ox.ac.uk/weston/finding-resources/guides/hebrew.
  33. 1 2 3 , Bodleian Library history, läst 27 mars 2010
  34. ↑ Jenkins, S. "Clarendon Building". Accessed 9 October 2013.
  35. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”A new century and a New Bodleian”. A Brief History of the Bodleian Library.. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 126. ISBN 978-1-85124-273-3.
  36. ↑ ”Weston Library | South & Inner Asia”. Weston Library | South & Inner Asia. Bodleian.ox.ac.uk. https://www.bodleian.ox.ac.uk/weston/finding-resources/guides/southasia.
  37. ↑ ”Copyright Act 1911”. Copyright Act 1911. legislation.gov.uk. http://www.legislation.gov.uk/ukpga/Geo5/1-2/46/contents.
  38. 1 2 Oxford University Library Services: "A university library for the 21st century: an exhibition of proposals by the Oxford University Library Services (OULS)", (University of Oxford, 2005), accessed 2 April 2015 archived.
  39. 1 2 Project Information: Gladstone Link (previously Underground Bookstore), Bodleian Libraries, arkiverad från ursprungsadressen den 18 juni 2011, https://web.archive.org/web/20110618193107/http://www.bodleian.ox.ac.uk/about/buildings/underground-bookstore/details, läst 13 november 2012
  40. ↑ Clapinson, Mary (2015). ”A new century and a New Bodleian”. A Brief History of the Bodleian Library. Oxford, London: University of Oxford. Sid. 126–128. ISBN 978-1-85124-273-3.
  41. ↑ ”A university library for the twenty-first century: a report to Congregation by the Curators of the University Libraries”, Oxford University Gazette (University of Oxford) 4743, 22 September 2005, http://www.ox.ac.uk/gazette/2005-6/supps/1_4743.htm, läst 14 februari 2012
  42. ↑ Craster, H. H. E. (1941). "The Bodleian Library Extension Scheme". In Bulletin of the John Rylands Library, vol. 25, pp. 83–96
  43. ↑ Core, Sophie (17 augusti 2010). ”Radical revamp approved by Council”. Cherwell.org. https://cherwell.org/2010/07/25/radical-revamp-approved-by-council/.
  44. ↑ ”Timeline”. Timeline. bodleian.ox.ac.uk. https://www.bodleian.ox.ac.uk/our-work/estates-projects/weston/timeline.
  45. ↑ ”Buildings Update”. Buildings Update. Oxford University Library Services. Arkiverad från originalet den 7 september 2007. https://web.archive.org/web/20070907022509/http://www.ouls.ox.ac.uk/buildings. Läst 24 juni 2026.
  46. ↑ ”New Bodleian (the Weston Library)”. Bodleian Libraries. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807062316/http://www.bodleian.ox.ac.uk/about/buildings/new_bodleian. Läst 12 juli 2026.
  47. ↑ Ljeh, Ike (7 April 2015). ”Bodleian library: The new edition”. bdonline.co.uk. http://www.bdonline.co.uk/bodleian-library-the-new-edition/5074741.article.
  48. ↑ ”Weston Library opens to academics after £80m revamp”. BBC News (Oxford). 29 September 2014. https://www.bbc.co.uk/news/uk-england-oxfordshire-29384945.
  49. ↑ ”OULS changes name to BODLEIAN LIBRARIES”. ox.ac.uk. Bodleian Libraries. https://www.bodleian.ox.ac.uk/notices/2010_mar_02.
  50. ↑ Mills, Eleanor (20 July 2016). ”RIBA announces Stirling Prize Shortlist”. Museums Association. https://www.museumsassociation.org/museums-journal/news/20072016-riba-announces-stirling-shortlist.
  51. ↑ Flood, Alison (10 November 2015). ”Lost Shelley poem execrating 'rank corruption' of ruling class made public”. The Guardian. https://www.theguardian.com/books/2015/nov/10/lost-shelley-poem-execrating-rruling-class-public-poetical-essay-on-the-existing-state-of-things.
  52. ↑ Furness, Hannah. ”'Lost' Shelley poem which helped get him expelled from Oxford to be seen at last”. https://www.telegraph.co.uk/news/newstopics/howaboutthat/11986952/Lost-Shelley-poem-which-helped-get-him-expelled-from-Oxford-to-be-seen-at-last.html.
  53. ↑ ”Percy Bysshe Shelley's lost poem acquired by Oxford University”. BBC News. 10 November 2015. https://www.bbc.co.uk/news/uk-england-berkshire-34777871.
  54. ↑ ”Photocopying, Printing and Scanning”. Photocopying, Printing and Scanning. Bodleian Libraries. https://www.bodleian.ox.ac.uk/using/copy/copying.
  55. ↑ ”Digital Bodleian”. Digital Bodleian. Bodleian Libraries. https://digital.bodleian.ox.ac.uk.
  56. ↑ Salter, H. E.; Lobel, Mary D., reds (1994). ”The Bodleian Library”. A History of the County of Oxford Volume III – The University of Oxford. Victoria County History. Institute of Historical Research, University of London. Sid. 44–47. ISBN 978-0-7129-1064-4. http://www.british-history.ac.uk/report.aspx?compid=63865. Läst 5 januari 2010.
  57. 1 2 Roberts, R. Julian (2004). James, Thomas (1572/3–1629). doi:10.1093/ref:odnb/14619. http://www.oxforddnb.com/view/article/14619. Läst 2 januari 2010.
  58. ↑ Madan, Falconer (1919). The Bodleian Library at Oxford. Duckworth & Co. Sid. 18. https://archive.org/details/bodleianlibrarya00mada.
  59. ↑ Murray, Stuart (2009). The Library: An Illustrated History. New York: Skyhorse. Sid. 100. ISBN 978-0-8389-0991-1.
  60. ↑ Bradley, E. T.; Ramsay, Nigel (2004). Lockey, Thomas (1602?–1679). doi:10.1093/ref:odnb/16898. http://www.oxforddnb.com/view/article/16898. Läst 2 januari 2010.
  61. ↑ Harmsen, Theodor (2004). Hudson, John (1662–1719). doi:10.1093/ref:odnb/14034. http://www.oxforddnb.com/view/article/14034. Läst 2 januari 2010.
  62. ↑ Vaisey, David. Price, John (1735–1813). 22757. http://www.oxforddnb.com/view/10.1093/ref:odnb/9780198614128.001.0001/odnb-9780198614128-e-22757. Läst 4 januari 2010.
  63. ↑ Garner, Richard (21 February 2007). ”A double-first at the Bodleian library as US woman takes over”. The Independent. Arkiverad från originalet den 23 september 2008. https://web.archive.org/web/20080923185408/http://www.independent.co.uk/news/uk/this-britain/a-doublefirst-at-the-bodleian-library-as-us-woman-takes-over-437195.html. Läst 24 juni 2026.
  64. ↑ , The Independent, Thomas artikel, läst 27 mars 2010
  65. ↑ ”Bokplock: »Φ«”. Svensk Bokhandel (nr 21–2018): sid. 35. ISSN 0039-6451.
  66. ↑ ”Story of Phi: Restricted Books”. Bodleian Libraries. https://www.bodleian.ox.ac.uk/whatson/whats-on/upcoming-events/2018/november/story-of-phi. Läst 18 december 2018.
  67. ↑ Dexter, Colin (1989). The Wench is Dead. New York: St. Martin's Press. Sid. 65–67. ISBN 0-312-04444-5. https://archive.org/stream/wenchisdead00dext#mode/2up.
  68. ↑ Innes, Michael (1975). Operation Pax. Harmondsworth: Penguin. Sid. 300–316. ISBN 9780140022032. https://archive.org/details/operationpax00inne.
  69. ↑ ”Literary Archives and Manuscripts”. Literary Archives and Manuscripts. Bodleian Libraries. https://www.bodleian.ox.ac.uk/weston/finding-resources/guides/literary.
  70. ↑ ”Tolkien: Maker of Middle-earth”. Tolkien: Maker of Middle-earth. Bodleian Libraries. https://tolkien.bodleian.ox.ac.uk/.
  71. ↑ Harkness, Deborah E. (2011). A Discovery of Witches. London: Headline. ISBN 978-0-7553-7404-5. https://archive.org/stream/discoveryofwitch0000hark_l9w9.
  72. ↑ Hand, Elizabeth (3 March 2011). ”Books: 'A Discovery of Witches' by Deborah Harkness”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2011/03/02/AR2011030206303.html.
  73. ↑ Selwood, Dominic (2013). The Sword of Moses. London: Corax. ISBN 9780992633202.
  74. ↑ Penn, J. F. (18 March 2015). ”Templars, Freemasons and the Ark of the Covenant with Dominic Selwood”. jfpenn.com. https://jfpenn.com/templars-dominic-selwood/.
  75. ↑ ”Commercial filming and photography”. visit.bodleian.ox.ac.uk. https://visit.bodleian.ox.ac.uk/filming-photography.
  76. ↑ Leonard, Bill, The Oxford of Inspector Morse Location Guides, Oxford (2004) p. 203 ISBN 0-9547671-1-X.

Vidare läsning

Externa länkar