DS Andromedae

DS Andromedae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension01t 57m 46,0561s
Deklination+38° 04′ 28,43112″
Skenbar magnitud ()+10,44 - 10,93
Stjärntyp
SpektraltypF3 IV-V + G0 V
VariabeltypAlgolvariabel
Astrometri
Radialhastighet ()+2,5 ± 2,0 km/s
Egenrörelse (µ)RA: +10,172 ± 0,082 mas/år
Dek.: +11,78 ± 0,08 mas/år
Parallax ()2,1968 ± 0,0404
Avstånd1 480 ± 30 lå (455 ± 8 pc)
Detaljer
Massa1,58 ± 0,17 M☉
Radie2,10 ± 0,08 R☉
Luminositet8,3 L☉
Temperatur6 775 K
Ålder2 miljarder år
Andra beteckningar
BD+37 435, GSC 02816-02203, 2MASS J01574604+3804284, TYC 2816-2203-1, DS Andromedae, Gaia DR2 342946885113758720, Gaia DR3 342946885113758720, Gaia DR1 342946885113758720

DS Andromedae är en förmörkande dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda och ingår i den öppna hopen NGC 752. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 10,52 och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 4,97 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 657 ljusår (ca 201 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 2 km/s. Stjärnans maximala synliga magnitud, 10,44, sjunker till som minst 10,93 under primärstjärnans och till 10,71 under följeslagarens förmörkelse.

Observation

Ljuskurva i visuella bandet för DS Andromedae, anpassad efter Milone et.al.

A. Alksnis upptäckte variationen i DS Andromedas ljusstyrka år 1957, genom att mäta 60 fotografiska plåtar. Stjärnans ljuskurva visar en huvudförmörkelse när sekundärstjärnan passerar framför primärstjärnan, och en sekundärförmörkelse när det motsatta inträffar. Denna cykel upprepas med en periodicitet av drygt ett dygn. Eftersom systemet ses nästan exakt från sidan är sekundärförmörkelsen total, vilket möjliggör bestämning av följeslagarens spektraltyp. Primärförmörkelsen är ringformad eftersom den mindre följeslagaren passerar framför den varmare, ljusare primärstjärnan.

'DS Andromedae klassificeras som en Algolvariabel (fristående) stjärna i  the General Catalogue of Variable Stars, men anses ibland vara en Beta Lyrae-variabel (kontaktstjärna).

Egenskaper

Primärstjärnan DS Andromedae A är en gul till vit stjärna av spektralklass F3 IV-V vilket matchar bevisen för en stjärna som utvecklas utanför huvudserien och expanderar dess radie. Den har en massa av ca 1,6 solmassa, en radie av ca 2,1 solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 8,3 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 800 K. Den är inte synlig i spektrumet för DS Andromedae A, men temperaturen och spektraltypen kan uppskattas utifrån skillnaden i ljusstyrka mellan de två komponenterna, bestämd från förmörkelserna. 

Följeslagaren CN Andromedae B är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V. Den har en massa av ca 0,9 solmassa, en radie av ca 1,2 solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 1,6 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 000 K.

De två stjärnorna är modellerade till att ha en skenbar magnitud på 10,62 respektive 12,47.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DS Andromedae, 30 oktober 2024..

Noter

  1. 1 2 3 4 5 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 DS And, database entry, Combined General Catalog of Variable Stars (GCVS4.2, 2004 Ed.), N. N. Samus, O. V. Durlevich, et al., CDS ID II/250. Upptagen on line 2018-10-17.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Schiller, S. J.; Milone, E. F. (1988). "Photometric and Spectroscopic Analysis of the Eclipsing Binary DS Andromedae- a Member of NGC 752". Astronomical Journal. 95: 1466. Bibcode:1988AJ.....95.1466S. doi:10.1086/114742.
  4. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=DS+And [död länk]. Hämtad 2025-06-25.
  5. ↑ SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 31 oktober 2018.
  6. ↑ Milone, E. F.; Schiller, S. J.; Mellergaard Amby, Th.; Frandsen, S. (August 2019). "DS Andromedae: A Detached Eclipsing Double-lined Spectroscopic Binary in the Galactic Cluster NGC 752". The Astronomical Journal. 158 (2): 82. Bibcode:2019AJ....158...82M. doi:10.3847/1538-3881/ab22ba. S2CID 201262710.
  7. ↑ Alksnis, A. (1961). "The Eclipsing Variable DS Andromedae". Peremennye Zvezdy. 13: 300. Bibcode:1961PZ.....13..300A. Hämtad 30 oktober 2024.
  8. ↑ Breger, Michel (August 1968). "Photoelectric Observations of DS Andromedae and RZ Pyxidis". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 80 (475): 417. Bibcode:1968PASP...80..417B. doi:10.1086/128653. Hämtad 30 oktober 2024.
  9. ↑ Avvakumova, E. A.; Malkov, O. Yu.; Kniazev, A. Yu. (2013). "Eclipsing variables: Catalogue and classification" (PDF). Astronomische Nachrichten. 334 (8): 860. Bibcode:2013AN....334..860A. doi:10.1002/asna.201311942. hdl:10995/27061.