GY Andromedae

GY Andromedae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension01t 38m 31,82552s
Deklination+45° 23′ 58,9357″
Skenbar magnitud ()+6,36
Stjärntyp
SpektraltypB9 pe
U–B-0,10
B–V+0,04
VariabeltypAlfa2 Canum Venaticorum-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()+3,0 ± 0,7 km/s
Egenrörelse (µ)RA: -17,292 mas/år
Dek.: -1,386 mas/år
Parallax ()7,1093 ± 0,1589
Avstånd460 ± 10 lå (141 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()+0,68
Detaljer
Massa2,47 ± 0,15 M☉
Radie2,6 ± 0,4 R☉
Luminositet52 L☉
Temperatur10 723 K
Metallicitet+0,86 dex
Vinkelhastighet31 km/s
Andra beteckningar
HD 9996, AG+45 171, BD+44 341, GSC 03278-02505, HIC 7651, HIP 7651, HR 465, 2MASS J01383183+4523589, PPM 44258, SAO 37393, TD1 926, TYC 3278-2505-1, uvby98 100009996, GY Andromedae, Gaia DR2 350556609386670592, Gaia DR3 350556609386670592

GY Andromedae eller HD 9996, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 6,36 och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,11 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 460 ljusår (ca 141 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 3 km/s. Stjärnans skenbara magnitud varierar mellan 6,27 och 6,41 Den klassificeras som en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel och dess magnetiska aktiviteten visar en ovanligt lång variabilitetsperiod med cykler på ca 23 år.

Observation

Ljuskurva i visuella bandet för GY Andromedae, anpassad från Metlova et al.(2014)

GY Andromedae klassificeras som en Ap/Bp-stjärna, med ett säreget spektrum som visar linjer av krom och europium vars intensitet ändras över en period som matchar variabilitetscykeln, även om de är motsatta i fas. Dess mest slående egenskap är närvaron av det instabila grundämnet prometium i dess emissionsspektrum. Alla isotoper av detta grundämne är radioaktiva med halveringstider på 17,7 år eller mindre. Prometiumet i det yttre höljet kan genereras genom spontan fission av transuraner med högre massa.

Baserat på radialhastighetsmätningar utförda vid Dominion Astrophysical Observatory mellan 1927 och 1935 misstänkte den kanadensiske astronomen William Edmund Harper starkt att denna stjärna var en spektroskopisk dubbelstjärna. År 1958 bekräftade den amerikanske astronomen Horace W. Babcock stjärnans binära natur. Den har en omloppsperiod på 273 dygn med en stor excentricitet på 0,47. De två komponenterna är separerade med ett uppskattat avstånd på minst 3,74 × 107 km , eller 0,25 astronomiska enheter.

Egenskaper

Primärstjärnan GY Andromedae A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass B9 pe. Den har en massa av ca 2,5 solmassor, en radie av ca 2,6 solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 52 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 10 700 K.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GY Andromedae, 26 maj 2025..

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 4 Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. 1 2 3 4 5 "V* GY And -- Variable Star of alpha2 CVn type", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-01
  4. 1 2 Wilson, R. E. (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Carnegie Institute Washington D.C. Publication, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W
  5. 1 2 3 4 5 6 7 North, P. (June 1998), "Do SI stars undergo any rotational braking?", Astronomy and Astrophysics, 334: 181–187, arXiv:astro-ph/9802286, Bibcode:1998A&A...334..181N
  6. 1 2 3 Aller, M. F. (July 1972), "A model atmosphere analysis of the Ap star HR 465", Astronomy and Astrophysics, 19: 248–260, Bibcode:1972A&A....19..248A
  7. ↑ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943, S2CID 14070763
  8. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V*%20GY%20And Arkiverad 12 augusti 2025 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtad 2025-07-03.
  9. 1 2 Leroy, J. L. (November 1995), "Linear polarimetry of AP stars. V. A general catalogue of measurements", Astronomy and Astrophysics Supplement, 114: 79, Bibcode:1995A&AS..114...79L
  10. ↑ Metlova, N. V.; Bychkov, V. D.; Bychkova, L. V.; Madej, J. (23 August 2014). "Photometric and Magnetic Variability of the Ap Star GY And". Astrophysical Bulletin. 69 (3): 315–320. Bibcode:2014AstBu..69..315M. doi:10.1134/S1990341314030067. Hämtad 25 augusti 2024.
  11. ↑ Preston, George W.; Wolff, Sidney C. (June 1970), "The Very Slow Spectrum, Magnetic, and Photometric Variations of HD 9996", Astrophysical Journal, 160: 1071, Bibcode:1970ApJ...160.1071P, doi:10.1086/150494
  12. ↑ Mitalas, R.; Marlborough, J. M. (April 1973), "Some tests and consequences of the identification of promethium in HR 465", Astrophysical Journal, 181: 475–480, Bibcode:1973ApJ...181..475M, doi:10.1086/152063
  13. ↑ Harper, W. E. (1937). "The radial velocities of 917 stars". Publications of the Dominion Astrophysical Observatory Victoria B.C. 7: 1–97. Bibcode:1937PDAO....7....1H.
  14. ↑ Babcock, Horace W. (1958). "A Catalog of Magnetic Stars". Astrophysical Journal Supplement. 3: 141–210. Bibcode:1958ApJS....3..141B. doi:10.1086/190035.
  15. ↑ Scholz, G. (1978), "Spectroscopic investigations of the magnetic AP star HD 9996", Astronomische Nachrichten, 299 (2): 81–85, Bibcode:1978AN....299...81S, doi:10.1002/asna.19782990204

Externa länkar