Janssons frestelse
- För andra betydelser, se Janssons frestelse (olika betydelser).
| Janssons frestelse | |
 Janssons frestelse färdig för servering. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Upphovsman | Okänd |
| År | Okänt |
| Huvudinnehåll | potatis, ansjovis, lök, grädde |
| Matsort | gratäng |
| Serveras som | varmrätt, vickning, smörgåsbord |
| Serveringstemperatur | varm |
Janssons frestelse är en gratäng av svenskt ursprung, gjord på potatis, lök och ansjovis (skarpsill). Rätten var främst tänkt för vickning men har blivit ett vanligt inslag på julbord.
Tillagning
Potatis och lök skalas, potatisen skärs till stavar eller i tunna skivor och löken till tunna ringar. Allt varvas tillsammans med ansjovisbitar i en ugnsfast smord form och överöses med grädde i valfri fetthalt. Överst strör man skorpmjöl. Anrättningen gräddas i ugnen.
Olika varianter finns på grundreceptet. Utan ansjovis är maträtten i princip en potatisgratäng, fast med en särskild kryddning. Bland de typiska "Janssons-kryddorna" finns senap, lager, kryddpeppar, kryddnejlika och ingefära.
Bakgrund
Det är okänt vem som namngett maträtten. Det finns två vanliga teorier enligt Institutet för språk och folkminnen (Isof). Dels att en operasångare gett namn åt rätten och dels att en långfilm har det.
Vanliga teorier
Enligt vissa källor har rätten tillskrivits operasångaren Per Adolf "Pelle" Janzon (1844–1889). Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng, vilket skulle ha givit upphov till namnet Janzons frestelse på denna typ av gratäng. Han skulle ha inspirerats av dåtida "ansjovislådor" med snarlikt innehåll. Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död.
Svenska gastronomiska akademien har i Gastronomisk kalender 1989 förklarat namnet på ett annat sätt. En östermalmsfru, Elvira Stigmark (1886–1953), skulle på en bjudning låtit kokerskan fru Sofie Pauline Brogårde ge ansjovisgratängen namnet Janssons frestelse efter en film med samma namn (från 1928). I filmen hade Stigmarks favoritskådespelare Edvin Adolphson huvudrollen. Stigmark hade varit på bio med några väninnor (de hade sett just filmen Janssons frestelse), och på den efterföljande vickningen hade det bjudits på varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två ansjovisfiléer lagda i kors.
Andra teorier
I Södermanlands Hembygdsförbunds årliga tidskrift från 1945 står det skrivet om familjen Jansson, hemmahörande i Dunkers socken, som bjöd hem till fest under missväxtåren 1867–1869. För att förhöja det magra utbudet av råvaror lagade fru Jansson en stor gratäng med potatis, ansjovis och lök utblandat med mjölk. I folkmun kom detta att kallas Janssons frestelse.
Varianter
Det finns ett recept i Iduns kokbok på ansjovisgratin vilken påminner mycket om Janssons frestelse.
Det finns även en vegetarisk variant kallad Hanssons frestelse.[bättre källa behövs]
Kommentarer
- ↑ Vid ett tillfälle skulle han vid en bjudning med några vänner endast haft potatis, ansjovis, lök och lite grädde att bjuda på.
Referenser
- ↑ ”Klassisk Janssons frestelse”. www.mathem.se. https://www.mathem.se/recept/klassisk-janssons-frestelse. Läst 9 februari 2024.
- 1 2 3 4 ”Janssons frestelse - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/janssons-frestelse. Läst 9 februari 2024.
- ↑ ”Ansjovisbrist hotar frestelsen”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ansjovisbrist-hotar-frestelsen. Läst 21 november 2024.
- 1 2 3 ”7 klassiska maträtter - historien bakom namnen”. Mitt Kök. 8 maj 2015. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224233120/https://mittkok.expressen.se/artikel/matratter-namn/. Läst 13 december 2018.
- ↑ Jönsson, Karoline (17 november 2014). ”Vego Janssons frestelse”. Det gröna skafferiet. Arkiverad från originalet den 25 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190225044753/https://karoline.femina.se/vego-janssons-frestelse/. Läst 13 december 2018.
- ↑ ”Vem är Jansson?”. www.isof.se. https://www.isof.se/utforska/webbutstallningar/nu-ar-det-jul-igen/julkalender-om-julmat/vem-ar-jansson. Läst 25 december 2025.
- ↑ Mannerström, Leif (2006). Husmanskonst. Stockholm: Prisma. sid. 139. ISBN 978-91-518-4462-6
- ↑ ”Janssons frestelse (Meny)”. sverigesradio.se. oktober 2006. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=968765. Läst 13 december 2018.
- ↑ Elmquist, Pernilla (13 december 2016). ”Varför heter det Janssons frestelse?”. Allers. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224231316/https://www.allers.se/varfor-heter-det-janssons-frestelse/. Läst 13 december 2018.
- ↑ Lager, Göran (20 september 2006). ”Folklig föda”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck/folklig-foda. Läst 13 december 2018.
- ↑ Hansson, Christian (5 maj 1945). DUNKERS SOCKEN. sid. 32. Läst 21 december 2021
- ↑ Elisabeth Östman (1 november 1911). ”Projekt Runeberg, Iduns kokbok”. https://runeberg.org/idunskok/0094.html. Läst 23 juni 2022.
- ↑ ”Hanssons frestelse.”. https://receptfavoriter.se/recept/hanssons-frestelse.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
