QS Virginis

QS Virginis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 49m 52,0032s
Deklination-13° 13′ 37,002″
Skenbar magnitud ()+14,40 ± 0,09
Stjärntyp
SpektraltypDAm / M3.5 V
VariabeltypFörmörkelsevariabel
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +41,618 ± 0,108 mas/år
Dek.: +17,984 ± 0,097 mas/år
Parallax ()19,9632 ± 0,0584
Avstånd163,4 ± 0,5 lå (50,1 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()+11,74 + 11,82
Detaljer
Massa0,78 / 0,43 M☉
Radie0,011 / 0,42 R☉
Luminositet0 0044 / 0,015 L☉
Temperatur14 200 / 3 100 K
Vinkelhastighet400 / 140 km/s
Andra beteckningar
GSC 05559-00143, EC 13471-1258, GSC 05559-01397, 2MASS J13495200-1313369, 1RXS J134951.0-131338, SBC9 1944, UCAC2 27107016, UCAC4 384-063823, QS Virginis, WD 1347-129, Gaia DR2 3612227169936143360, Gaia DR3 3612227169936143360

QS Virginis (förkortat QS Vir) är en förmörkande dubbelstjärna belägen i stjärnbilden Jungfrun ungefär 163 ljusår från solen, och bildar en kataklysmisk variabel. Systemet består av en förmörkande vit dvärg och en röd dvärg som kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 3,62 timmar.

Observation

Ljuskurva i visuella bandet för QS Virginis, anpassad från data av O'Donoghue et al. (2003) Det nedersta diagrammet visar två doppningar före förmörkelsen.

Den förmörkande binära naturen hos QS Virginis upptäcktes 1997 under Edinburgh-Cape Blue Object Survey för blå stjärnobjekt på södra halvklotet.

År 2009 tillkännagavs upptäckten av en exoplanet i omloppsbana kring dubbelstjärnan, upptäckt genom variationer i tidpunkterna för förmörkelserna mellan de två stjärnorna. Planeten i omlopp i en elliptisk bana 4,2 astronomiska enheter från dubbelstjärnan uppgavs ha en minsta massa av 6,4 gånger Jupiters massa.

Efterföljande observationer visade att tidpunkterna inte följde det mönster som planetmodellen förutspådde. Även om de observerade variationerna i förmörkelsetider kan orsakas av ett tredje objekt, är den bäst anpassade modellens omloppsbana för ett objekt med en minsta massa på 0,05 solmassor (cirka 50 gånger Jupiters massa) i en mycket excentrisk 14-årsbana, vilket gör den till en brun dvärg istället.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, QS Virginis, 9 september 2025.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=QS+Vir. Hämtad 2025-12-26.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 O'Donoghue; Koen, C.; Kilkenny, D.; Stobie, R. S.; et al. (2003). "The DA+dMe eclipsing binary EC13471-1258: its cup runneth over ... just". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 345 (2): 506–528. arXiv:astro-ph/0307144. Bibcode:2003MNRAS.345..506O. doi:10.1046/j.1365-8711.2003.06973.x. S2CID 17408072.
  4. ↑ Calculated from the effective temperature and radius
  5. ↑ "QS Vir". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-11-16.
  6. ↑ Kilkenny, D.; et al. (1997). "The Edinburgh-Cape Blue Object Survey - II. Zone 1 - the North Galactic CAP". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 287 (4): 867–893. Bibcode:1997MNRAS.287..867K. doi:10.1093/mnras/287.4.867.
  7. ↑ Qian, S.-B.; Liao, W.-P.; Zhu, L.-Y.; Dai, Z.-B.; et al. (2009). "A giant planet in orbit around a magnetic-braking hibernating cataclysmic variable". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 401 (1): L34 – L38. Bibcode:2010MNRAS.401L..34Q. doi:10.1111/j.1745-3933.2009.00780.x.
  8. ↑ Parsons, S. G.; Marsh, T. R.; Copperwheat, C. M.; Dhillon, V. S.; et al. (2010). "Orbital Period Variations in Eclipsing Post Common Envelope Binaries". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 407 (4): 2362–2382. arXiv:1005.3958. Bibcode:2010MNRAS.407.2362P. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17063.x. S2CID 96441672.