| SW Virginis | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Jungfrun |
| Rektascension | 13t 14m 04,383s |
| Deklination | -02° 48′ 25,13″ |
| Skenbar magnitud () | +6,65 - 7,95 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M7 III: |
| U–B | +0,72 |
| B–V | +1,67 |
| Variabeltyp | Halvregelbunden variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -15,78 ± 3,51 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -35,131 mas/år Dek.: -2,769 mas/år |
| Parallax () | 5,5526 ± 0,4437 |
| Avstånd | 590 ± 50 lå (180 ± 10 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 1 - 1,25 M☉ |
| Radie | 244 ± 42 R☉ |
| Luminositet | 4 500 ± 1 100 L☉ |
| Temperatur | 3 060 ± 130 K |
| Metallicitet | ca 0,0 dex |
| Andra beteckningar | |
| HD 114961, AG-02 791, BD-02 3653, DO 3326, GSC 04961-00153, HIC 64569, HIP 64569, IRAS 13114-0232, IRC +00230, 2MASS J13140437-0248250, PPM 179000, RAFGL 1606, SAO 139236, TYC 4961-153-1, SW Virginis, Gaia DR3 3684575344281793920, Gaia DR2 3684575344281510912 | |
SW Virginis är en variabel stjärna i stjärnbilden Jungfrun. Dess ljusstyrka varierar från en skenbar magnitud på 6,65 ner till 7,95, med en pulseringsperiod på 153,8 dygn. Stjärnan är belägen på ett avstånd av ca 590 ljusår från solen baserat på parallaxmätningar, men rör sig närmare solsystemet med en radialhastighet av ca -16 km/s. SW Virginis är belägen nära ekliptikan och är utsatt för ockultation med månen, vilket har gjort det möjligt att mäta dess vinkeldiameter direkt.

Stjärnans variabilitet upptäcktes av W.P. Fleming och tillkännagavs 1901, då den var känd som BD−02°3653. Den fick variabelbeteckningen, SW Virginis, år 1912. Stjärnan katalogiserades initialt som en oregelbunden variabel men klassificerades senare som en halvregelbunden variabel av typen SRb Stjärnans spektralklass M7III: anger att den är en utvecklad röd jätte, där det avslutande kolonet anger viss osäkerhet kring klassificeringen. År 2003 detekterades isotopen 99Tc i atmosfären kring SW Virginis. Den korta livslängden för detta element är ett tecken på att stjärnan genomgår den tredje uppmuddringen under den termiskt pulserande fasen av den asymptotiska jättegrenen (AGB).
SW Virginis är en syrerik icke-Mira AGB-stjärna som avger massa i en takt av 4 × 10−7 solmassa per år. Ett överskott av infraröd strålning anger att stjärnan har ett omgivande stofthölje bestående av materiekorn som har kondenserat från utstött gas. Stofthöljet har ett asymmetriskt utseende. Polarisering av ljus från stoftkornen tyder på en typisk storlek på mindre än en μm hos dessa. Skalets termiska (icke-maser) mm-vågsspektrallinjeemission från kolmonoxid observerades 1986 och visade att det omgivande höljet expanderar med 8,6 km/sek. Spektrumet av molekylärt vatten har noterats i stjärnans utsträckta yttre atmosfär – ut till dubbelt så stor som stjärnans radie – med en kolumndensitet på 1019 – 1020 per cm2.