| Turochamp | |
| År | 1948 |
|---|---|
| Utvecklare | Alan Turing; David Champernowne |
| Genre | Datorschack |
| Antal spelare | Enspelare |
| Format | (aldrig implementerat på dator) |

Turochamp var ett schackprogram som utvecklades 1948 av Alan Turing och David Champernowne som en del av deras forskning om tidig datavetenskap och maskininlärning. Programmet var avsett att kunna spela ett helt schackparti mot en mänsklig spelare på en relativt låg spelstyrka genom att väga möjliga drag och motdrag och välja det drag som gav bäst bedömt resultat enligt en poängmodell.
Turochamp är det tidigaste kända datorbaserade spelprojektet som påbörjades, men det färdigställdes aldrig som körbar kod under Turings livstid, eftersom algoritmen bedömdes vara för komplex för dåtidens datorer. Turing försökte senare omvandla programmet till exekverbar kod för datorn Ferranti Mark 1 i Manchester, men lyckades inte.
Sommaren 1952 spelade Turing ett parti mot datavetaren Alick Glennie genom att utföra programmets beräkningar manuellt, steg för steg (en så kallad ”pappersmaskin”). Partiet finns bevarat i partiform och slutade med förlust för Turochamp efter 29 drag.
Trots att Turochamp aldrig kördes på en faktisk dator brukar det nämnas som en kandidat till ett av de första schackprogrammen. Samtida och närliggande initiativ inkluderar bland annat schackidéer i Claude Shannons tidiga texter om datorchack, samt det första körbara schackprogrammet Chess (1951) för Ferranti Mark 1, som inspirerades av Turings arbete men endast kunde lösa ”matt i två”-problem.
En rekonstruktion av Turochamp byggdes 2012 och spelades offentligt mot schackstormästaren Garry Kasparov vid Alan Turing Centenary Conference vid University of Manchester. Kasparov vann partiet på 16 drag.
Turochamp var avsett att ta emot spelarens drag som indata och därefter ge ett svarsdrag. Algoritmen använde en heuristik för att välja drag: den undersökte möjliga drag för programmet, därefter möjliga svar från spelaren, samt vissa ytterligare ”viktiga” fortsättningar såsom slag av obevakade pjäser, återtagningar och byten där en billig pjäs kunde vinna en dyrare.
Varje resulterande ställning tilldelades en poäng baserad på flera faktorer, exempelvis pjäsrörlighet, pjäsers säkerhet, hot om matt, och värdet av pjäser som kunde vinnas eller förloras. Programmet valde sedan det drag som gav högst bedömd poängsumma, i praktiken en tidig form av minimax-tänkande enligt den beskrivna metoden.
Turing började under och strax efter andra världskriget diskutera idén om maskiner som kunde utföra ”intelligenta” uppgifter, inklusive att spela schack, och såg sökning genom möjliga lösningar samt heuristik som en central metod.
Under sensommaren 1948 formulerade Turing och Champernowne ett regel- och värderingssystem för att välja schackdrag, vilket blev grunden för Turochamp. Programnamnet är en sammanslagning av deras efternamn och har ibland felaktigt återgetts som ”Turbochamp”.
Turochamp är betydelsefullt som ett mycket tidigt exempel på hur schack kan formaliseras till en beslutsmetod för en maskin, även om det aldrig implementerades på en dator under sin samtid. I historieskrivningen om datorchack nämns programmet ofta som en inspirationskälla för tidiga, mer begränsade men körbara schackprogram på Ferranti Mark 1.
Rekonstruktionen 2012 bidrog till att göra programmet mer känt och fungerade som en demonstration av tidiga datorchackidéer i samband med Turings hundraårsminne.
| |||||||||||||||||