Leon Cooper

Leon Cooper Nobelpristagare i fysik 1972
Leon Cooper 2007
FöddLeon N. Kupchik
28 februari 1930
New York, USA
Död23 oktober 2024 (94 år)
Providence, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidColumbia University, doktor nauk i fysik och matematik,
Bronx High School of Science
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareBrown University
University of Illinois at Urbana-Champaign
Noterbara verkBCS-teorin
Utmärkelser
Se lista i artikeln
Redigera Wikidata

Leon Neil Cooper,(hans mellaninitial N. står inte för någonting, även om vissa källor felaktigt föreslog att hans mellannamn var Neil.) född 28 februari 1930 i Bronx i New York, USA, död 23 oktober 2024 i Providence, Rhode Island, var en amerikansk fysiker och neuroforskare. Cooper utvecklade konceptet med Cooperpar och samarbetade med John Bardeen och Robert Schrieffer för att utveckla BCS-teorin om konventionell supraledning. Inom neurovetenskapen var Cooper med och utvecklade BCM-teorin om synaptisk plasticitet.

Cooper fick Nobelpriset i fysik 1972 tillsammans med John Bardeen och Robert Schrieffer med motiveringen "för den av dem gemensamt utvecklade teorien för supraledningsfenomenet, vanligen kallad BCS-teorin".

Biografi

Leon N. Kupchicks far, Irving Kupchik, kom från Vitryssland och flyttade till USA efter den ryska revolutionen 1917. Hans mor, Anna Zola, var från Polen; hon dog när Leon var sju år. Hans far ändrade familjens efternamn från Kupchick till Cooper när han gifte om sig.

Leon gick på Bronx High School of Science och tog examen 1947. Han studerade sedan vid Columbia University och tog en kandidatexamen 1951. Han stannade kvar vid Columbia University för forskarstudier, tog en magisterexamen 1953 och doktorsexamen 1954. Hans doktorsavhandling handlade om myonatomer och laddningsradien.

Karriär

Cooper tillbringade ett år som postdoktoral forskare vid Institute for Advanced Study i Princeton, New Jersey. Han undervisade sedan vid University of Illinois och Ohio State University innan han började på Brown University 1958.Han stannade kvar vid Brown resten av sin karriär.

Cooper grundade Brown's Institute for Brain and Neural Systems år 1973 och blev dess första direktor. År 1974 utnämndes han till professor i naturvetenskap vid Brown, en professur finansierad av Thomas J. Watson Sr. Cooper hade också gästforskartjänster vid olika institutioner, som Institute for Advanced Study i Princeton, New Jersey, och vid CERN (European Organization for Nuclear Research) i Genève, Schweiz.

Tillsammans med kollegan Charles Elbaum grundade han teknikföretaget Nestor år 1975, som sökte kommersiella tillämpningar av artificiella neurala nätverk. Nestor samarbetade med Intel för att utveckla datorchippet Ni1000 för neurala nätverk år 1994.

Forskning

Supraledning

Plakat vid University of Illinois, till minne av utvecklingen av BCS-teorin om supraledning

Medan Cooper var postdoktor vid Princeton kontaktades han av John Bardeen, professor vid University of Illinois, och Bardeens doktorand Robert Schrieffer. Bardeen och Schrieffer arbetade med supraledning, ett ämne som var nytt för Cooper, men han gick med på att samarbeta med dem. Supraledning hade upptäckts experimentellt 1911, men det fanns ingen teoretisk förklaring till fenomenet. Cooper flyttade till Illinois som postdoktor för att arbeta med Bardeen.

Efter ett år av teoretisk forskning utvecklade Cooper idén om en kvasipartikel bestående av två bundna elektroner, numera känd som ett Cooperpar. Cooper publicerade sitt koncept med Cooperpar i Physical Review i september 1956. Cooperparens rörelse genom en lågtemperaturmetall skulle vara nästan obehindrad, vilket skulle ge ett mycket lågt elektriskt motstånd. Efter vidare utveckling visade Bardeen, Cooper och Schrieffer hur detta kunde producera supraledning och publicerade sin teori i Physical Reviews i två artiklar under 1957. Denna teori blev känd som BCS-teorin, efter författarnas initialer, och är allmänt accepterad som förklaringen till konventionell supraledning. Bardeen, Schrieffer och Cooper tilldelades Nobelpriset i fysik 1972 för sin teori.

Neurovetenskap

Efter att ha börjat vid Brown University blev Cooper intresserad av neurovetenskap, särskilt inlärningsprocessen. År 1982 publicerade Cooper och två doktorander, Elie Bienenstock och Paul Munro, sin teori om synaptisk plasticitet i The Journal of Neuroscience. De uppskattade försvagningen och förstärkningen av synapser som kunde uppstå utan mättnad av kopplingarna. När synapserna mättas blir elektriska kopplingar mindre effektiva, vilket minskar mättnaden. Kopplingar oscillerar därför mellan mättnad och omättnad utan att nå sina gränser. Deras teori förklarade hur synbarken fungerar och hur människor lär sig att se. Den blev känd som BCM-teorin, efter författarnas initialer.

Utmärkelser och priser

Priser

Årr Organisation Pris Motivering Ref.
1968 USA The National Academy of Sciences Comstock Prize in Physics (Delat medRobert Schrieffer.) —
1972 Sverige Kungliga Vetenskapsakademien Nobelpriset i fysik (Delat med John Bardeen och Robert Schrieffer.) "For their jointly developed theory of superconductivity, usually called the BCS-theory."
1985 USA Columbia University John Jay Award —

Medlemskap

År Organisation Typ Ref.
1973 USA American Philosophical Society Medlem
1974 USA American Academy of Arts and Sciences Medlem
1975 USA The National Academy of Sciences Medlem

Hedersgrader

År Universitet Grad Ref.
1973 Storbritannien University of Sussex Doktor i naturvetenskap
1974 USA Brown University Doktor i naturvetenskap
1976 USA Ohio State University Doktor i naturvetenskap

Publikationer i urval

Cooper var författaren till Science and Human Experience – en samling essäer, inklusive tidigare opublicerat material, om frågor som medvetande och rymdens struktur. (Cambridge University Press, 2014). Cooper skrev också en okonventionell lärobok i fysik för humaniora, ursprungligen An Introduction to the Meaning and Structure of Physics (Harper och Row, 1968) och fortfarande i tryck i något kondenserad form som Physics: Structure and Meaning (Libanon: New Hampshire, University Press of New England, 1992).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Leon Cooper, 16 juli 2026.

Noter

  1. ↑ ”Купер Леон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leon-Coopertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ks6z54, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ ”Купер Леон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U11808.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Leon_N._CooperStore_norske_leksikon, läst: 17 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Leon Cooper Dies at 94; Nobelist Unlocked Secrets of Superconductivity (på engelska), The New York Times, läs online, läst: 26 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Loeb McClain, Dylan (25 oktober 2024). ”Leon Cooper Dies at 94; Nobelist Unlocked Secrets of Superconductivity” (på engelska). The New York Times. https://www.nytimes.com/2024/10/25/science/leon-cooper-dead.html. [inloggning kan krävas]
  10. ↑ ”Superconductivity”. CERN official website. CERN. 21 juli 2023. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923073333/http://home.web.cern.ch/about/engineering/superconductivity. Läst 21 juli 2026.
  11. ↑ Weinberg, Steven (Februari 2008). ”From BSC to the LHC”. CERN Courier 48 (1): sid. 17–21. https://cds.cern.ch/record/1734155.
  12. ↑ Bienenstock, Elie (1982). ”Theory for the development of neuron selectivity: orientation specificity and binocular interaction in visual cortex”. The Journal of Neuroscience 2 (1): sid. 32–48. doi:10.1523/JNEUROSCI.02-01-00032.1982. PMID 7054394.
  13. 1 2 3 4 5 6 McClain, Dylan Loeb (25 oktober 2024). ”Leon Cooper Dies at 94; Nobelist Unlocked Secrets of Superconductivity”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2024/10/25/science/leon-cooper-dead.html. Läst 25 oktober 2024.
  14. ↑ ”Bronx Science Honored as Historic Physics Site by the American Physical Society”. bxscience.edu. http://www.bxscience.edu/apps/news/show_news.jsp?REC_ID=155179&id=1. Läst 27 juli 2012.
  15. ↑ MacDonald, Kerri (15 oktober 2010). ”A Nobel Laureate Returns Home to Bronx Science”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2010/10/16/nyregion/16nobel.html. Läst 27 juli 2012.
  16. 1 2 Vanderkam, Laura (15 juli 2008). ”From Biology to Physics and Back Again: Leon Cooper”. Scientific American. http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=biology-physics-cooper-westinghouse. Läst 27 juli 2012.
  17. ↑ ”Leon N. Cooper”. American Institute of Physics. Arkiverad från originalet den 9 december 2025. https://web.archive.org/web/20251209141301/https://history.aip.org/phn/11501007.html. Läst 1 november 2024.
  18. ↑ Cooper, L. N.; Henley, E. M. (1954). Mu-mesonic atoms and the electromagnetic radius of the nucleus (PhD thesis). doi:10.1103/PhysRev.92.801. OCLC 35606342. OL 38548694W.
  19. ↑ Johnson, Colin (17 oktober 1988). ”Neural Network Startups Proliferate Across The U.S.”. The Scientist 2 (19). https://www.the-scientist.com/?articles.view/articleNo/9841/title/Neural-Network-Startups-Proliferate-Across-The-U-S-/. Läst 8 mars 2018.
  20. ↑ Garson, G. David (1998-09-28) (på engelska). Neural Networks: An Introductory Guide for Social Scientists. SAGE Publications. ISBN 978-0-7619-5730-0. https://books.google.com/books?id=_qiBmnCETgUC&dq=%22Nestor%22+leon+cooper+1975&pg=PA5
  21. ↑ ”Nestor's neural chip destiny now in its own hands”. Tech Monitor. 14 april 1994. https://techmonitor.ai/technology/nestors_neural_chip_destiny_now_in_its_own_hands. Läst 20 oktober 2022.
  22. ↑ Cooper, Leon (November 1956). ”Bound Electron Pairs in a Degenerate Fermi Gas”. Physical Review 104 (4): sid. 1189–1190. doi:10.1103/PhysRev.104.1189. ISSN 0031-899X.
  23. ↑ Bardeen, J.; Cooper, L. N.; Schrieffer, J. R. (April 1957). ”Microscopic Theory of Superconductivity”. Physical Review 106 (1): sid. 162–164. doi:10.1103/PhysRev.106.162.
  24. ↑ Bardeen, J.; Cooper, L. N.; Schrieffer, J. R. (December 1957). ”Theory of Superconductivity”. Physical Review 108 (5): sid. 1175–1204. doi:10.1103/PhysRev.108.1175.
  25. ↑ ”Comstock Prize in Physics”. The National Academy of Sciences. Arkiverad från originalet den 29 december 2010. https://web.archive.org/web/20101229195326/http://www.nasonline.org/site/PageServer?pagename=AWARDS_comstock. Läst 21 juli 2026.
  26. ↑ ”Nobel Prize in Physics 1972”. Nobelstiftelsen. Arkiverad från originalet den 19 september 2008. https://web.archive.org/web/20080919014509/http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1972/index.html. Läst 9 oktober 2008.
  27. ↑ ”John Jay Awards”. Columbia University. Arkiverad från originalet den 14 mars 2026. https://web.archive.org/web/20260314135814/http://www.college.columbia.edu/alumni/about/honors/john-jay-awards. Läst 19 maj 2020.
  28. ↑ ”APS Member History”. search.amphilsoc.org. https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Leon+Cooper&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced. Läst 8 maj 2026.
  29. ↑ ”Leon N. Cooper”. www.amacad.org. Arkiverad från originalet den 17 februari 2026. https://web.archive.org/web/20260217120940/https://www.amacad.org/person/leon-n-cooper. Läst 8 maj 2026.
  30. ↑ ”Leon N Cooper”. www.nasonline.org. Arkiverad från originalet den 13 mars 2026. https://web.archive.org/web/20260313050155/https://www.nasonline.org/directory-entry/leon-n-cooper-usznhm/. Läst 8 maj 2026.
  31. ↑ ”University of Sussex Honorary Degrees Committee List of Honorary Graduates as at 1 February 2025”. www.sussex.ac.uk. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251014154434/https://www.sussex.ac.uk/webteam/gateway/file.php?name=2022-master-list-of-honorary-graduates.pdf&site=76. Läst 8 maj 2026.
  32. ↑ ”Honorary Degrees”. corporation.brown.edu. Arkiverad från originalet den 13 mars 2026. https://web.archive.org/web/20260313074650/https://corporation.brown.edu/honorary-degrees. Läst 8 maj 2026.
  33. ↑ ”Honorary Degrees Awarded”. www.osu.edu. Arkiverad från originalet den 31 december 2025. https://web.archive.org/web/20251231091647/https://www.osu.edu/facultystaff-web/university_awards/dist_service/honorary.php. Läst 8 maj 2026.
  34. ↑ Cushing, James T. (1978). ”Review of An Introduction to the Meaning and Structure of Physics by Leon N. Cooper”. American Journal of Physics 46 (1): sid. 114–115. doi:10.1119/1.11116.

Externa länkar