Pierre Agostini

Pierre Agostini Nobelpristagare i fysik 2023
FöddPierre André Charles Mathieu Agostini
23 juli 1941 (85 år)
Tunis
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidAix-Marseille Université,
Prytanée national militaire,
SysselsättningFysiker
ArbetsgivareCEA Saclay (1969–2002)
Ohio State University (2005–)
Utmärkelser
Gustave-Ribaud-priset (1995)
Gay-Lussac Humboldt-priset (2003)
William F. Meggers Award (2007)
Medlem av Optical Society of America (2008)
Nobelpriset i fysik (2023)
Kommendör av Hederslegionen (2023)
Redigera Wikidata

Pierre Agostini, född 23 juli 1941 i Tunis, Franska protektoratet Tunisien, är en fransk-amerikansk experimentell fysiker och professor emeritus vid Ohio State University i USA, känd för sitt banbrytande arbete inom starkfältslaserfysik och attosekundvetenskap. Han är särskilt känd för observationer av jonisering över tröskelvärden och uppfinningen av rekonstruktionen av attosekundslagning genom interferens av tvåfotonövergångar (RABBITT) teknik för karakterisering av attosekundljuspulser. Han tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Ferenc Krausz och Anne L'Huillier för deras arbete med experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia.

Biografi

Agostini tog studentexamen vid Prytanée nationella militärskola år 1959 i La Flèche, Frankrike. Han studerade därefter fysik vid Aix-Marseille Université, där han tog en kandidatexamen (lärarlicens) i fysik 1961 och en masterexamen (avancerad examen) 1962. År 1968 avslutade han en doktorsexamen där, om flerskiktsdielektriska filter för ultraviolett strålning, med titeln Appareillage permettant la réalisation de filtres multidiélectriques UV : Étude des couches Sb2O3.

Efter sin doktorsexamen blev Agostini forskare vid CEA Saclay 1969 och stannade där till 2002. Under denna tid arbetade han i Gérard Mainfrays och Claude Manus laboratorium, där han forskade om multifotonjonisering med hjälp av de kraftfulla lasrarna där. De var de första som 1979 observerade jonisering över tröskelvärdet i xenongas.

År 2001 lyckades Agostini och hans team vid CEA Saclay, tillsammans med Harm Geert Muller vid den holländska stiftelsen för grundforskning på materia (FOM), med hjälp av en avancerad laser vid Laboratoire d'Optique Appliquée [fr], skapa ett tåg av pulser med en längd på vardera 250 attosekunder. Genom att rekombinera de ultrakorta ultravioletta pulserna med det ursprungliga infraröda ljuset skapade de en interferenseffekt som gjorde det möjligt för honom att karakterisera pulsernas längd och repetitionsfrekvens.

Agostini var gästforskare vid Brookhaven National Laboratory i den amerikanska delstaten New York mellan 2002 och 2004, där han arbetade i Louis F. DiMauros grupp. Han blev professor i fysik vid Ohio State University (OSU) år 2005 och drev ett laboratorium tillsammans med Louis F. DiMauro som flyttade ett år tidigare till OSU. Agostini blev professor emeritus vid OSU år 2018.

Utmärkelser och priser

Agostini fick Gustave Ribaud-priset 1995 från Franska vetenskapsakademin. År 2003 fick han Gay-Lussac-Humboldt-priset och Joop Los-stipendiet från den holländska stiftelsen för grundforskning på materia (FOM), han fick också William F. Meggers-priset i spektroskopi 2007 från Optical Society of America (OSA), och är Humboldt Fellow. Han valdes till Fellow av OSA 2008 "för ledarskap i utvecklingen av innovativa experiment som ger viktiga insikter i dynamiken i det ickelinjära svaret hos atomer och molekyler som utsätts för starka infraröda laserpulser."

År 2023 fick han, tillsammans med Anne L'Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpriset i fysik för "experimentella metoder som genererar attosekundspulser av ljus för studiet av elektrondynamik i materia".

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pierre Agostini, 19 mars 2026.

Noter

  1. ↑ IEEE Journal of Quantum Electronics, december 1970, s. 808, läs online, läst: 3 oktober 2023, ”P. Agostini was born in Tunis, Tunisia, on July 23, 1941.”.[källa från Wikidata]
  2. ↑ IEEE Journal of Quantum Electronics, december 1970, läs online, läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  4. ↑ Pierre Agostini | Department of Physics (på engelska), läs online, läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, www.pourlascience.fr .[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, dokumen.tips .[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, dimauro.osu.edu , läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.academie-sciences.fr , läst: 4 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, cache.media.enseignementsup-recherche.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  11. ↑ NOR: PRER2326399D.[källa från Wikidata]
  12. ↑ ”Contributors [Back cover”]. IEEE Journal of Quantum Electronics 6 (12): sid. 808. 1970. https://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=1076369.
  13. 1 2 3 ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023.
  14. ↑ Agostini, Pierre; DiMauro, Louis F (1 juni 2004). ”The physics of attosecond light pulses”. Reports on Progress in Physics 67 (6): sid. 813–855. doi:10.1088/0034-4885/67/6/R01. ISSN 0034-4885. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/0034-4885/67/6/R01. [inloggning kan krävas]
  15. ↑ Garisto, Daniel. ”This Year's Physics Nobel Awards Scientists for Slicing Reality into Attoseconds” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/this-years-physics-nobel-awards-scientists-for-slicing-reality-into-attoseconds/. Läst 4 oktober 2023.
  16. ↑ ”Prix Nobel de physique 2023: l'un des lauréats, Pierre Agostini, a obtenu son baccalauréat au Prytanée de La Flèche” (på franska). France 3 Pays de la Loire. 3 oktober 2023. https://france3-regions.francetvinfo.fr/pays-de-la-loire/sarthe/le-mans/prix-nobel-de-physique-2023-l-un-des-laureats-pierre-agostini-a-obtenu-son-baccalaureat-au-prytanee-de-la-fleche-2849696.html. Läst 3 oktober 2023.
  17. ↑ Agostini, Pierre (1967). Appareillage permettant la réalisation de filtres multidiélectriques UV : Étude des couches Sb2O3 cryolithe (PhD). Aix-Marseille University. OCLC 491622236.
  18. 1 2 3 4 ”Pierre Agostini – Professor, Ohio, USA | Optica”. www.optica.org. https://www.optica.org/history/biographies/bios/pierre_agostini/. Läst 3 oktober 2023.
  19. 1 2 ”P. Agostini Biography”. dokumen.tips. Ohio State University, Department of Physics. https://dokumen.tips/documents/p-agostini-biography-department-of-agostini-biography-pierre-agostini-professor.html. Läst 9 oktober 2023.
  20. ↑ Mainfray, G; Manus, C (1 oktober 1991). ”Multiphoton ionization of atoms”. Reports on Progress in Physics 54 (10): sid. 1333–1372. doi:10.1088/0034-4885/54/10/002. ISSN 0034-4885. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/0034-4885/54/10/002. [inloggning kan krävas]
  21. ↑ Agostini, P.; Fabre, F.; Mainfray, G.; Petite, G.; Rahman, N. K. (23 april 1979). ”Free-Free Transitions Following Six-Photon Ionization of Xenon Atoms”. Physical Review Letters 42 (17): sid. 1127–1130. doi:10.1103/PhysRevLett.42.1127.
  22. ↑ D'Oliveira, Pascal; Carré, Bertrand (2010). ”Dossier : Les lasers à l'IRAMIS: Les lasers de puissance à Saclay” (på franska). IRAMIS. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231005040724/https://iramis.cea.fr/Comm/2010laserIRAMIS/laser_puissance_historique.php. Läst 3 oktober 2023.
  23. ↑ ”Pierre Agostini, Ferenc Krausz and Anne L'Huillier win 2023 Nobel Prize for Physics” (på brittisk engelska). Physics World. 3 oktober 2023. https://physicsworld.com/pierre-agostini-ferenc-krausz-and-anne-lhuillier-win-2023-nobel-prize-for-physics/. Läst 3 oktober 2023.
  24. ↑ Paul, P. M.; Toma, E. S.; Breger, P.; Mullot, G.; Augé, F.; Balcou, Ph.; Muller, H. G.; Agostini, P. (2001). ”Observation of a Train of Attosecond Pulses from High Harmonic Generation” (på engelska). Science 292 (5522): sid. 1689–1692. doi:10.1126/science.1059413. ISSN 0036-8075. PMID 11387467. https://www.science.org/doi/10.1126/science.1059413. [inloggning kan krävas]
  25. ↑ ”Palm International School of Attosecond” (på franska). IRAMIS. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231004102255/https://iramis.cea.fr/meetings/PISA/lecturers.php. Läst 3 oktober 2023.
  26. ↑ ”Pierre Agostini – Emeritus Professor, Ohio, USA | eMedEvents”. www.emedevents.com. https://www.emedevents.com/speaker-profile/pierre-agostini. Läst 3 oktober 2023.
  27. ↑ Jeremy Pelzer (3 oktober 2023). ”Ohio State University retired professor wins 2023 Nobel Prize in Physics” (på engelska). cleveland.com. https://www.cleveland.com/news/2023/10/ohio-state-university-retired-professor-wins-2023-nobel-prize-in-physics.html. Läst 3 oktober 2023.
  28. ↑ ”Prix Gustave Ribaud”. Académie des Sciences. 2014. Arkiverad från originalet den 24 december 2023. https://web.archive.org/web/20231224101445/https://www.academie-sciences.fr/archivage_site/activite/prix/laureat_ribaud10.pdf. Läst 3 oktober 2023.
  29. ↑ ”Liste des lauréats français du prix Gay-Lussac Humboldt” (på franska). Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304084945/http://media.enseignementsup-recherche.gouv.fr/file/2010/22/0/Liste-laureats-francais-prix_Gay-Lussac-Humboldt_136220.pdf. Läst 28 maj 2026.

Externa länkar