Reinhard Genzel

Reinhard Genzel Nobelpristagare i fysik 2020
Född24 mars 1952 (74 år)
Bad Homburg, Hessen, Tyskland
Medborgare iTyskland
Utbildad vidBonns universitet,
Freiburgs universitet
Berthold-Gymnasium Freiburg
SysselsättningAstronom, astrofysiker, universitetslärare, forskare
ArbetsgivareMünchens universitet
Harvard–Smithsonian Center for Astrophysics
Harvard University
University of California, Berkeley
Max Planck-institutet för utomjordisk fysik
FöräldrarLudwig Genzel
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik, 2020
Se lista
Redigera Wikidata

Reinhard Genzel, född 24 mars 1952 i Bad Homburg i Hessen, är en tysk astrofysiker, meddirektör för Max Planck-institutet för utomjordisk fysik, professor vid LMU och professor emeritus vid University of California, Berkeley.

Tillsammans med Andrea Ghez tilldelades han Nobelpriset i fysik 2020 för "upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum". Roger Penrose tilldelades andra halvan av prissumman. I en intervju 2021 som gavs till Federal University of Parái Brasilien minns Genzel sin resa som fysiker; inflytandet från sin far, Ludwig Genzel [ de ]; sina erfarenheter av att arbeta med Charles H. Townes; och mer.

Biografi

Genzel är son till Eva-Maria Genzel och Ludwig Genzel, professor i fasta tillståndets fysik (1922–2003). Han studerade fysik vid universitetet i Freiburg och universitetet i Bonn och tog examen 1978 med en doktorsexamen i radioastronomi, vilken han förberedde vid Max Planck-institutet för radioastronomi. Därefter arbetade han vid Center for Astrophysics Harvard & Smithsonian i Cambridge, Harvard & Smithsonian i Cambridge, Massachusetts. Han var Miller Fellow från 1980 till 1982, och även docent och slutligen professor vid institutionen för fysik vid University of California, Berkeley från 1981. År 1986 lämnade han Berkeley för att bli direktör vid Max Planck-institutet för utomjordisk fysik i Garching och vetenskaplig medlem av Max Planck-sällskapet. Under den tiden föreläste han även vid Ludwig-Maximilians-Universität München, där han har varit hedersprofessor sedan 1988. Från 1999 till 2016 hade han även en deltidsanställning som professor vid University of California, Berkeley. Ytterligare aktiviteter inkluderar att sitta i urvalskommittén för Shawpriset i astronomi.

Arbete

Reinhard Genzel studerar infraröd- och submillimeterastronomi. Han och hans grupp är aktiva i att utveckla mark- och rymdbaserade instrument för astronomi. De använde dessa för att spåra stjärnornas rörelser i Vintergatans centrum, runt Sagittarius A*, och visa att de kretsade kring ett mycket massivt objekt, numera känt som ett svart hål. Genzel är också aktiv i studier av galaxers bildande och utveckling. I juli 2018 rapporterade Reinhard Genzel et al. att stjärnan S2 i omloppsbana kring Sagittarius A* hade registrerats till 7 650 km/s eller 2,55 procent av ljusets hastighet inför pericentruminflygningen i maj 2018 på cirka 120 AE, eller 400 Schwarzschildradier från Sagittarius A*. Detta gjorde det möjligt för dem att testa den rödförskjutning som förutsägs av den allmänna relativitetsteorin vid relativistiska hastigheter och de fann ytterligare bekräftelse av teorin.

Utmärkelser

Reinhard Genzel år 2023

[Redigera Wikidata]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Reinhard Genzel, 19 augusti 2025.

Noter

  1. ↑ läs online, www.leopoldina.org .[källa från Wikidata]
  2. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1427453917749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0262658, läst: 24 januari 2024.[källa från Wikidata]
  4. ↑ läs online, www.shawprize.org .[källa från Wikidata]
  5. ↑ ”The Nobel Prize in Physics 2020” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2020/genzel/facts/. Läst 6 oktober 2020.
  6. ↑ ”Nobelpriset i fysik 2020”. Kungliga Vetenskapsakademien. 6 oktober 2020. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/10/press-physicsprize2020-swedish.pdf. Läst 6 oktober 2020.
  7. ↑ ”Interview with Professor Reinhard Genzel (2020 Physics Nobel Prize Laureate) – Pt. I” (på engelska). 20 juli 2021. Arkiverad från originalet den 12 december 2021. https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211212/xZ4IzxEnxwA. Läst 11 augusti 2021.
  8. ↑ ”Interview with Prof. Reinhard Genzel (2020 Physics Nobel Prize Laureate) – Pt. II” (på engelska). 10 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 12 december 2021. https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211212/JcbOxQMW1h0. Läst 11 augusti 2021.
  9. 1 2 3 ”Curriculum-vitae”. Max-Planck-Institut für extraterrestrische Physik. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091005051710/http://www.mpe.mpg.de/ir/ir_personnel/Genzel_CV_English.pdf.
  10. 1 2 3 ”Reinhard Genzel (E)”. UC Berkeley Physics. https://physics.berkeley.edu/people/faculty/reinhard-genzel. Läst 6 oktober 2020.
  11. ↑ ”Selection Committees 2020–2021” (på engelska). www.shawprize.org. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201012025824/https://www.shawprize.org/organization#astronomy-year2. Läst 6 oktober 2020.
  12. ↑ Eckart, A.; Genzel, R. (1996). ”Observations of stellar proper motions near the Galactic Centre”. Nature 383 (6599): sid. 415. doi:10.1038/383415a0. https://archive.org/details/sim_nature-uk_1996-10-03_383_6599/page/415.
  13. ↑ Abuter, R.; Amorim, A. (2018). ”Detection of the gravitational redshift in the orbit of the star S2 near the Galactic centre massive black hole”. Astronomy & Astrophysics 615: sid. L15. doi:10.1051/0004-6361/201833718. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181009232826/https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2018/07/aa33718-18/aa33718-18.html. Läst 6 oktober 2020.
  14. ↑ Devlin, Hannah; correspondent, Hannah Devlin Science (26 juli 2018). ”Star spotted speeding near black hole at centre of Milky Way” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/science/2018/jul/26/star-spotted-speeding-near-milky-way-black-hole-for-first-time. Läst 25 mars 2025.
  15. ↑ Prof. Dr. Reinhard Genzel (på tyska), Max Planck-sällskapet, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ↑ APS Fellowship (på engelska), American Physical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, aas.org .[källa från Wikidata]
  18. ↑ The 2008 Prize in Astronomy (på engelska), Shawpriset, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ↑ Honorary doctorates and prizes, Universitetet i Leiden, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  20. ↑ läs online, astronomische-gesellschaft.de .[källa från Wikidata]
  21. ↑ läs online, eas.unige.ch .[källa från Wikidata]
  22. ↑ läs online, www.crafoordprize.se .[källa från Wikidata]
  23. ↑ läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
  24. ↑ Auszeichnungen für Reinhard Genzel (på tyska), Max-Planck-Institutet, 25 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  25. ↑ läs online, www.observatoiredeparis.psl.eu .[källa från Wikidata]
  26. ↑ Prize Winners (på engelska), Technion, läs online.[källa från Wikidata]
  27. ↑ Reinhard Genzel becomes member of the order “pour le mérite” (på engelska), Max-Planck-Institutet, 18 juni 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  28. ↑ Reinhard Genzel (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online.[källa från Wikidata]
  29. ↑ Orden Pour le mérite nimmt Astrophysiker Reinhard Genzel auf (på tyska), Die Welt, 30 maj 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  30. ↑ The Nobel Prize in Physics 2020, Kungliga Vetenskapsakademien, Nobelprize.org, 6 oktober 2020, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  31. ↑ 2020 Nobel Prize in Physics awarded for research with ESO telescopes on Milky Way's supermassive black hole, Europeiska sydobservatoriet (på engelska), 6 oktober 2020, läs online, läst: 6 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  32. ↑ läs online, www.mpe.mpg.de .[källa från Wikidata]
  33. ↑ Découvrez les six nouveaux Docteurs Honoris Causa de l’UGA (på franska), läs online, läst: 19 juni 2024.[källa från Wikidata]

Externa länkar