AAA (även triple-A) är en term inom datorspelsindustrin för spel som utvecklas eller ges ut av medelstora eller stora spelförlag och som normalt har större utvecklings- och marknadsföringsbudgetar än andra spel. Begreppet används vanligen om spel med höga produktionsvärden, stora utvecklingsteam och omfattande marknadsföring.
AAA-spel förknippas ofta med etablerade spelserier och med utgivare som minimerar ekonomisk risk genom att satsa på kända varumärken.
Begreppet började användas under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, i takt med att utvecklingskostnaderna för storspel steg kraftigt. Enligt forskning om spelindustrin kom termen att fungera som spelbranschens motsvarighet till filmvärldens ”blockbuster”.
Ett av de tidigaste spelen som i efterhand ofta lyfts fram som ett spel i blockbuster- eller AAA-skala är Final Fantasy VII från 1997. Spelet hade en ovanligt hög utvecklings- och marknadsföringsbudget för sin tid och bidrog till att etablera idén om datorspel som storskaliga medieproduktioner.
Under 2000- och 2010-talen steg kostnaderna ytterligare. The Economist beskrev 2014 hur större utvecklingsteam, avancerad grafik, röstskådespeleri och omfattande reklamkampanjer hade gjort storspel allt dyrare att producera. Enligt uppgifter som offentliggjordes i samband med rättsdokument 2023 kostade exempelvis Horizon Forbidden West omkring 212 miljoner amerikanska dollar att utveckla, medan The Last of Us Part II låg kring 220 miljoner dollar.
AAA-spel kännetecknas vanligen av stora utvecklingsteam, lång produktionstid, höga kostnader och omfattande marknadsföring. De är ofta tekniskt avancerade och ges ut på stora plattformar med global lansering. Begreppet syftar dock inte på en exakt budgetnivå, utan fungerar snarare som en branschterm för storskaliga produktioner.
AAA-spel är ofta nära knutna till etablerade varumärken och uppföljare, eftersom utgivare försöker minska den ekonomiska risken i mycket kostsamma projekt.
Under senare delen av 2010-talet och början av 2020-talet blev gränserna för AAA-begreppet mer flytande. Samtidigt som budgetarna växte blev produktionskedjorna mer komplexa, och vissa kommentatorer menade att stora utgivare i allt högre grad satsade på etablerade spelserier i stället för mer experimentella projekt.
AAA-spel har också kopplats till ökade inslag av mikrotransaktioner och så kallade live service-spel, där spelet fortsätter generera intäkter efter lanseringen genom köp i spelet, säsongspass eller återkommande innehållsuppdateringar. Forskning har beskrivit detta som en förändring från en modell där intäkterna främst kom från den ursprungliga försäljningen till en modell där spelet fungerar som en långsiktig tillgång för fortlöpande intäkter.
Arbetsvillkoren inom AAA-utveckling har också fått uppmärksamhet. The Guardian beskrev 2015 hur hög arbetsbelastning och så kallad crunch hade blivit en återkommande kritik mot delar av spelindustrin, särskilt i större produktioner.
AA används ofta om spel från mellanstora studior som ligger mellan indiespel och AAA-produktioner i budget och omfattning.
AAA+ används ibland om AAA-spel som kombinerar hög budget med långsiktiga intäktsmodeller, till exempel genom mikrotransaktioner, nedladdningsbart innehåll eller live service-upplägg.
AAA används ofta i kontrast till indiespel, som vanligen utvecklas av mindre team med mindre budgetar och större kreativ frihet.
Exempel på spel som ofta beskrivs som AAA-spel är:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||