I actionspel styr spelaren vanligen en figur eller avatar i realtid genom banor eller avgränsade spelmiljöer, där målet ofta är att undvika hinder, bekämpa fiender och nå ett slutmål. Spelupplägget bygger vanligtvis på direkt kontroll, snabba beslut och ett högt tempo snarare än långsiktig planering. Många actionspel använder system för hälsa, liv, poäng, bonusföremål och bossfiender.
Kännetecken
Det som framför allt skiljer actionspel från andra genrer är att utmaningarna i första hand övervinns genom spelarens direkta handlingar, till exempel exakt styrning, timing och snabba reaktioner, snarare än genom avancerad problemlösning eller långsiktig strategi.
Actionspel kan innehålla inslag av exempelvis utforskning, pussel eller resursinsamling, men sådana moment är vanligtvis underordnade den omedelbara spelhandlingen. Genren förekommer både i tvådimensionell och tredimensionell form, och perspektivet kan vara bland annat sidovy, ovanifrånperspektiv, förstapersonsperspektiv eller tredjepersonsperspektiv.
Tempot är i regel högt, och spelaren förväntas ofta fatta beslut under tidspress. Många actionspel bygger på att spelaren gradvis lär sig fiendemönster, banlayout och kontrollsystem, vilket gör övning och skicklighet till centrala delar av spelupplevelsen.
Speldesign
I många actionspel är spelvärlden indelad i banor eller delområden som spelaren måste klara i följd. Äldre spel lät ofta spelaren börja om hela banor efter att ha förlorat ett liv, medan senare spel i högre grad använder sparfunktioner och kontrollpunkter. Banor innehåller ofta fiender, fällor, tidsbegränsningar, hemligheter eller genvägar som ökar variationen och utmaningen.
Spelarfiguren har vanligen en uppsättning grundförmågor, såsom att röra sig, hoppa, slå eller skjuta, och kan ibland förstärkas genom olika typer av bonusar eller uppgraderingar. I många spel trappas svårighetsgraden successivt upp, ofta genom fler eller starkare fiender, mer komplexa hinder eller möten med så kallade bossar i slutet av en bana eller spelsektion.
Poängsystem var särskilt vanliga i äldre actionspel, inte minst i arkadspel, där målet ofta var att spela så länge som möjligt och uppnå högsta möjliga poäng. I senare hemmaspel blev det vanligare med tydliga slutmål och ett faktiskt slut på spelet.
Många actionspel använder också återkopplingssystem som visuella effekter, ljudeffekter och animationer för att omedelbart signalera träffar, skador, framgång eller fara. Sådana system är viktiga för att spelaren snabbt ska kunna tolka situationen och reagera korrekt.
Historia
Actionspel hör till de äldsta och mest inflytelserika formerna av datorspel. Tidiga skjutspel och arkadspel under 1970-talet lade grunden för genren, och Space Invaders (1978) blev särskilt betydelsefullt genom att popularisera upplägg med flera liv, stigande svårighetsgrad och omgångar som fortsätter tills spelaren förlorar.
Under 1980-talet breddades genren kraftigt. Spel som Pac-Man (1980), Donkey Kong (1981), Kung Fu Master (1984) och Super Mario Bros. (1985) bidrog till att etablera viktiga undergenrer som labyrintspel, plattformsspel och sidscrollande actionspel.
Under 1990-talet blev konkurrensinriktade fightingspel och tredimensionella actionspel särskilt framträdande. Street Fighter II bidrog till att göra direkt tävling mellan spelare central i arkadhallar, medan spel som Doom, Virtua Fighter och Tekken blev viktiga för övergången till tredimensionell grafik och nya former av actionspel.
Under 2000-talet blev gränserna mellan actionspel och andra genrer allt mindre tydliga. Actioninslag kom att integreras i bland annat rollspel, äventyrsspel och nätbaserade flerspelarspel, samtidigt som nya hybridformer och mer specialiserade undergenrer växte fram.
Undergenrer
Actionspel omfattar ett stort antal undergenrer som utvecklats ur olika typer av realtidsbaserad spelmekanik. Indelningen bygger oftast på vilken typ av utmaningar spelaren möter, hur spelkontrollen fungerar och vilket perspektiv som används. Gränserna mellan undergenrer är inte alltid tydliga, och många moderna spel kombinerar element från flera kategorier samtidigt.
Under datorspelens historia har flera undergenrer vuxit fram ur arkadspelens designprinciper, där fokus låg på direkt kontroll, snabb respons och gradvis ökande svårighetsgrad. Många av dessa genrer etablerades under 1980- och 1990-talen och fortsätter att utvecklas i modern spelutveckling.
Plattformsspel är actionspel där spelaren styr en figur genom nivåer som består av plattformar, hinder och fiender. Spelmekaniken bygger i hög grad på exakta hopp, timing och rörelsekontroll. Perspektivet är ofta sidovy, men genren förekommer även i tredimensionella varianter.
Genren etablerades i början av 1980-talet genom arkadspel som Donkey Kong (1981) och fick sitt stora genombrott med Super Mario Bros. (1985), som introducerade sidscrollande banor och mer komplex nivådesign.
Plattformsspel har senare utvecklats i många olika riktningar, från snabb arkadliknande action till mer utforskningsbaserade spelvärldar. I vissa spel ligger tyngdpunkten på rytm och rörelseflöde, medan andra fokuserar på utforskning eller tekniskt svåra moment.
Endless runner
Endless runner är en undergenre där spelkaraktären rör sig automatiskt framåt medan spelaren undviker hinder och samlar föremål. Spelen saknar vanligtvis ett fast slut och fokuserar i stället på att uppnå hög poäng eller lång distans.
Precision platformer
Precision platformer är en undergenre som betonar mycket exakt kontroll och svår nivådesign. Banorna är ofta utformade så att små misstag leder till omedelbara misslyckanden, vilket gör skicklighet och repetition centrala delar av spelupplevelsen.
Cinematic platformer
Cinematic platformer kännetecknas av mer realistiska animationer, långsammare rörelser och ett större fokus på berättelse och atmosfär. Spelen använder ofta rotoscoperade animationer och filmiska presentationstekniker.
Metroidvania
Metroidvania är en typ av actionplattformsspel där spelvärlden är sammanhängande och nya områden gradvis blir tillgängliga när spelaren får nya förmågor eller föremål. Namnet kommer från spelserierna Metroid och Castlevania.
Skjutspel är actionspel där strid med avståndsvapen står i centrum. Spelen betonar precision, reaktionsförmåga och positionsspel och förekommer i både tvådimensionella och tredimensionella former.
Under 1990-talet blev tredimensionella skjutspel särskilt betydelsefulla genom spel som Doom och Quake, vilka etablerade många konventioner för moderna förstapersonsskjutare.
Shoot 'em up är en klassisk undergenre där spelaren styr ett rörligt objekt, ofta ett rymdskepp, och bekämpar stora mängder fiender samtidigt som inkommande attacker undviks.
Bullet hell
Bullet hell är en form av shoot 'em up där spelaren måste navigera genom mycket täta projektilmönster som kan fylla stora delar av skärmen. Spelen kännetecknas av hög svårighetsgrad och kräver mycket exakta rörelser.
Run and gun
Run and gun kombinerar skjutmekanik med snabb rörelse genom banor, ofta i sidscrollande miljöer. Spelen innehåller vanligtvis stora mängder fiender och ett högt tempo.
Looter shooter
Looter shooter är en modern undergenre där spelaren bekämpar fiender för att samla slumpmässigt genererad utrustning och vapen. Genren kombinerar skjutspel med rollspelsmekanik såsom nivåer, uppgraderingar och utrustningssystem.
Extraction shooter
Extraction shooter är en typ av skjutspel där spelaren går in i ett spelområde för att samla resurser eller utrustning och därefter måste ta sig ut levande för att behålla bytet. Misslyckas spelaren förloras ofta den utrustning som samlats under spelomgången.
Light gun shooter
Light gun shooter är en typ av skjutspel där spelaren använder en ljuspistol eller motsvarande pekanordning för att sikta direkt på skärmen. Spelen är ofta så kallade rail shooters, där kameran rör sig automatiskt medan spelaren skjuter fiender.
Twin-stick shooter
Twin-stick shooter är skjutspel där spelaren använder två separata styrkontroller: en för rörelse och en för att sikta och skjuta. Kontrollformen blev särskilt vanlig i arkadspel och senare i konsolspel med dubbla styrspakar.
Arena shooter
Arena shooter är en typ av snabb förstapersonsskjutare där spelare strider i relativt små kartor och samlar vapen och resurser som finns placerade i spelmiljön. Genren betonar ofta rörelse, kartkontroll och återkommande vapenplaceringar.
Hero shooter
Hero shooter är lagbaserade skjutspel där varje spelbar karaktär har unika förmågor eller roller. Genren betonar lagarbete och samverkan mellan olika karaktärers egenskaper.
Boomer shooter
Boomer shooter är en retroinspirerad undergenre av förstapersonsskjutare som efterliknar designen hos 1990-talets skjutspel, med fokus på snabb rörelse, stora nivåer, hemligheter och arkadliknande strider.
Fightingspel är actionspel som kretsar kring närstrid mellan två eller flera karaktärer i avgränsade arenor. Spelen betonar kombinationsattacker, blockeringar och specialrörelser.
Genren fick ett stort genombrott under 1990-talet genom arkadspel som Street Fighter II, vilket etablerade tävlingsinriktat spel mellan två spelare som en central del av genren.
Beat 'em up är actionspel där spelaren bekämpar stora grupper av fiender i närstrid medan spelaren rör sig genom banor. Spelen är ofta sidscrollande och kan spelas ensam eller tillsammans med andra spelare.
Hack and slash
Hack and slash är actionspel där strider med närstridsvapen står i centrum och spelaren ofta bekämpar många fiender i snabb takt. Genren förekommer både i rena actionspel och i actionrollspel.
Actionäventyrsspel kombinerar realtidsbaserad action med inslag av utforskning, problemlösning och berättelse. Genren fungerar ofta som en hybrid mellan actionspel och äventyrsspel, där direkt kontroll kombineras med större spelvärldar och tydligare narrativ struktur.
Actionrollspel kombinerar realtidsbaserad strid med rollspelsmekanik såsom erfarenhetspoäng, karaktärsutveckling och utrustningssystem. Till skillnad från mer traditionella rollspel avgörs striderna i större utsträckning av spelarens timing och direkta kontroll.
Stealthspel är actionspel där spelaren undviker att bli upptäckt av fiender genom smygande och taktisk planering. Direkt konfrontation är ofta möjlig, men uppmuntras vanligen mindre än dold rörelse och noggrann observation.
Överlevnadsspel är actionbetonade spel där spelaren börjar med begränsade resurser och måste samla material och skapa utrustning för att överleva i en fientlig miljö. De innehåller ofta inslag av utforskning, resursförvaltning och hantverkssystem.
Battle royale-spel är en undergenre där ett stort antal spelare börjar i samma spelområde och strider tills endast en spelare eller ett lag återstår. Spelområdet krymper ofta gradvis för att tvinga spelarna närmare varandra.
