| Underklass till | karta, del av grafiskt användargränssnitt, minor map | |
|---|---|---|
| Uppkallad efter | liten, karta | |
En minikarta (även mini-map eller minimap) är en liten karta som visas som en del av användargränssnittet i ett datorspel. Den placeras ofta i ett hörn av skärmen och hjälper spelaren att orientera sig i spelvärlden. Eftersom minikartan bara upptar en liten del av skärmen måste den vara selektiv i vilken information som visas.
Vilken information som visas varierar mellan olika spelgenrer, men vanliga inslag är spelarfigurens position, allierade enheter, mål, terräng, byggnader och ibland fiender. Minikartor är särskilt vanliga i realtidsstrategispel, massiva onlinerollspel och många förstapersonsskjutare, där de ger spelaren en snabb överblick över omgivningen eller över hur den synliga delen av spelvärlden förhåller sig till helheten.
Funktioner som motsvarar minikartor förekom redan under arkadspelens tid. I Battlezone från 1980 användes en radarvy för att visa fienders positioner, och Defender från 1981 hade en miniatyröversikt över den skrollande spelvärlden som gjorde det möjligt att upptäcka fiender utanför den synliga delen av skärmen.
I äldre datorrollspel var det länge vanligt att spelaren själv ritade kartor över labyrinter och grottsystem. Spel som tidiga delar av Wizardry levererades till och med med rutpapper för detta ändamål. Senare blev automatiskt ritade kartor, så kallade automaps, allt vanligare. Computer Gaming World beskrev 1994 automappning i The Bard's Tale III som en så självklar förbättring att tidskriften retoriskt frågade hur spelare tidigare hade klarat sig utan den.
Under 1990-talet blev minikartan en etablerad del av användargränssnittet i många genrer. I senare spel har den också fått motsvarigheter utanför spelvärlden, till exempel i form av kodminikartor i textredigerare och integrerade utvecklingsmiljöer.
I många spel som använder minikarta är kartan från början tom eller ofullständig och fylls i efter hand som spelaren utforskar spelvärlden. Om spelaren senare förlorar sikt över ett område kan området täckas av dimma av krig, vilket innebär att terrängen fortfarande kan vara synlig men att fienders rörelser eller nya byggnader inte längre uppdateras förrän området upptäcks på nytt.
I många tredimensionella spel roterar minikartan så att kartans överkant alltid motsvarar spelarens färdriktning eller kamerans riktning. I andra spel förblir kartan låst i en fast orientering och visar i stället spelarens riktning med en roterande pil eller markör. Vissa spel använder också dynamisk zoom, där minikartan zoomar ut vid höga hastigheter och in igen när spelaren saktar ned.
I lagbaserade spel kan minikartan användas för kommunikation genom tillfälliga markeringar, linjer eller signaler som visas för lagkamrater. Sådana funktioner förekommer särskilt i strategispel och lagbaserade onlinespel, där snabb icke-verbal kommunikation över långa avstånd kan vara viktig.
En automap är en närbesläktad funktion som automatiskt ritar upp spelvärlden allteftersom spelaren utforskar den. Automap har sitt ursprung i tidiga rollspel och grottutforskningsspel, där spelaren annars förväntades kartlägga världen manuellt. Till skillnad från många moderna minikartor visar automap ofta en mer schematisk vy uppifrån och används främst för att ge överblick över rum, korridorer, dörrar och andra viktiga orienteringspunkter.
I MUD:ar blev automappning länge en funktion som i stället lades till i externa klientprogram. Ett känt exempel är zMUD, vars nedladdningshistorik visar att en äldre automapper-modul ingick i version 4.62 från juni 1997.
En kodminikarta är en översiktsvy av innehållet i en källkodsfil i en textredigerare eller integrerad utvecklingsmiljö. Den visas vanligen bredvid redigeringsfönstret och markerar vilken del av filen som för närvarande är synlig. Funktionen används för snabb navigering i långa dokument och har fått sitt namn genom sin likhet med minikartor i datorspel.